jerusalem

För två timmar sedan inträffade ett mirakel i Jerusalem. Igen.

Största miraklet med just det här miraklet är att man kan pricka in datum och klockslag i sin kalender och bege sig till Holy Sepulchre för att vara med om det. Första gången någon skrev om detta mirakel var abbot Daniel år 1106.

Eftersom jag snöpligt hamnade bakom en checkpoint i Muristan förra året var jag i år mer förberedd. Hade vatten och godis i ryggan plus kamera och nåt att sitta på. Visade biljetten i första checkpointen där David Street börjar och knallade ner en bit. Stod hos "halsbandsmannen" och lät mig bjudas på thé i väntan på processionen. När prästerna kom klev jag bara ett steg ut i gatan och följde med. Så gjorde även en HEL del andra så det gällde att inte tappa position och hastighet.

När vi kom fram till Holy Sepulchre var dörren stängd. Stod då ungefär tre meter från dörren så jag hade god utsikt när den muslimske mannen låste upp (nycklarna har en muslimsk familj att förvalta då de kristna i Holy City har lite svårt att komma överens...). Sedan bröt stora kaoset ut när tusentals människor pressade på bakifrån och ville in. På tröskeln blev jag motad av en tjock gubbe som var riktigt våldsam. Men då jag hade folkhopen i ryggen fanns det ingenstans att ta vägen. En armenisk korgosse såg mitt dilemma och tog tag i min arm för att försöka dra mig förbi tjocka gubben. Ett tag trodde jag skulle bli nedslagen på fläcken, men jag lyckades parera den våldsamma bufflingen som kom. Snurrade lite och lyckades glida förbi tjockisen. På skälvande ben staplade jag mig sedan till armeniens sida av Holy Sepulchre. Fick sedan hjälp av en trevlig kvinna att hoppa upp och sätta mig på en hög bänk. Där satt jag kungligt och kunde invänta Holy Fire som skulle inträffa typ tre timmar senare.

Det blev lite olika gruff bland kyrkobesökarna trots att polisen gjort upp olika fållor för greker, armenier, kopter, syrianer... Mellan varven var det lite småprocessioner nu och då när olika biskopar skulle tåga in. När det sedan blev dags för stora ceremonin gick den grekiskortodoxe patriarken och en armenisk präst in i graven och israelerna stängde den och vaxade igen ingången. Innan hade man förstås kollat så ingen hade tändstickor på sig. Om vilka som skulle gå in i graven har det varit diskussioner in i det längsta. Grekortodoxerna ville gå in själva men det tyckte naturligtvis inte armenierna var en så bra idé. Vad jag hörde var att nu fick tydligen båda komma in. Trevligt att de kunnat lösa den konflikten!

En kort stunds väntan, sedan kom elden genom ett hål på sidan av graven. Elden spreds därifrån till de olika sektionerna i kyrkan både genom att folk sprang och genom att man tände sina ljus på grannens ljus. Det blev ganska varmt i kyrkan med alla dessa ljus! Jag räknade ljusen i min knippe och det var 33 ljus. Anta att alla tusentals besökare har ett sånt knippe ljus...