Soldatens hjärta

Vi å dom
Matleverans till "tappra" trupperna.

Satt och njöt en kopp kaffe på Henry´s och filosoferade. Detta var i fredags. Gamla Stan kryllade av soldater i vanlig fredagsordning och ID-kontrollerna vid portarna var omfattande. Turister av alla slag, israeler av alla slag släpptes in. Muslimska kvinnor släpptes in samt muslimska män över 45 släpptes in. Otur för muslimska män under 45 år som ville till moskén för att be. Fel religion, fel kön och fel ålder.

I varje port stod cirka 50 soldater och kollade ID. Innanför portarna ännu en kontroll. Nere i bazaren flygande kontroller i vart och varannat gatuhörn....

Framför cafét där jag satt kom då en polisvan och parkerade, poliserna började packa matpaket till de olika posteringarna i Gamla Stan. Jag har tänkt på att soldaterna ofta står och mumsar på nån baguette eller halv kyckling, nu fick jag se lite av logistiken kring detta.

Förvisso helt logiskt att soldaterna ska ha käk, men så tänkte jag också vilken enorm känsla av sammanhållning detta måste skapa hos soldaterna. De står och måste kanske vara taskiga mot vissa människor, men så värnar de så om varandra, får gott käk lite då och då av sina förstående befäl. Detta stärker vi-dom-känslan ganska rejält så man kan fortsätta stå och vara tuff mot de muslimska män under 45 som man har instruktioner att inte släppa in.

Skulle gruppen soldater INTE få denna matkontakt skulle de säkert stå och frysa och vara småhungriga. Kanske rent utav handla en skvätt kaffe, en shwarma eller en majskolv av fredagsförsäljarna! Då kanske man också skulle börja samtala om vardagsting med lokalborna, vilket ur militärledningens synvinkel säkert är helt förkastligt!

"Vägen till mannens hjärta går genom magen."

Äntligen!

Äntligen har en uttalsguide publicerats angående uttalet av Ö-vik. Mina vänner söderöver har så länge jag kännt dem haft grava problem med detta ortsnamn. Tack Torbjörn för du belyst detta problem i din blogg!


2007-02-19 22:26
Varför ger Ö-vik 08:orna uttalsproblem?
 
Här kommer en öppen fråga till allmänheten:
Varför kan inte sörlänningar uttala ”Ö-vik” ordentligt?
Varenda gång namnet nämndes i lördags, vem som än nämnde det, så uttalade de det helt fel.

Som ni nog vet betonar norr- och sörlänningar ord på olika sätt.
Här uppe tycker vi om att lägga betoningen i början på orden och låta andra halvan klinga av lite diskret:
FORSberg, HÄGGlund, STOCKholm och så vidare. Svårt att uttrycka i skrift, men ungefär som jag tror att alla svenskar utallar ”Svensson”.
Man går ner lite på slutet: ”son” är inte alls lika viktigt som ”Sven” i ordet.
Sörlänningarna uttalar i sin tur Forsberg och Hägglund och Stockholm som alla svenskar uttalar ordet ”äta”.
Man lägger vikt vid båda halvorna av ordet, och får det att låta som ”Berg” är lika viktigt som ”Fors”.

Men, av någon anledning, uttalar vi norrlänningar varken ”Örnsköldsvik” eller ”Ö-vik” som vi uttalar allt annat. I ”ÖrnsköldsVIK” är det först i slutet, vid ”vik”, som vi lägger betoningen, och ”Ö-vik” uttalar vi precis som en sörlänning skulle ha gjort det: med betoning på både ”Ö” och ”vik”.

Fantastiskt praktiskt, eller hur? Ä-n-t-l-i-g-e-n ett norrländskt ord som sörlänningarna kan uttala rätt!

…Men vad händer? Bara för att trilskas, eller nåt, så går sörlänningarna plötsligt emot alla sina språkliga uttalsprinciper och uttalar ”Ö-vik” med norrländsk brytning! Som ”Svensson ”, alltså: med betoning bara på ”Ö” …och resten av ordet lite smått likgiltigt framsluddrat.

Jag tycker att frågan är berättigad:
VARFÖR???

Varför, varför gör de så här mot oss?
 
Torbjörn Hägglund

Jerusalem Hotel

Jerusalem Hotel

Jerusalem Hotel, fredag. Sent.

Varje fredag är det "same, same" ¨på Jerusalem Hotel. Vid åtta-halvnio kommer en Oud-spelare och en Tablespelare och ger gärnet. Igår kom ytterligare en trummis dessutom. Publiken är till 75% samma och låtarna är 90% samma från fredagkväll till fredagkväll. Stämningen är alltid 100%.

Oudspelaren är en äldre herre med stor charm. Inför kvällens spelning har dessa coola pjuks med speed i åkt på och han är den som sedan sjunger låtarna. Tablespelaren, en allvarlig snygging är annars kvällens stjärna. Snacka om snärt i fingrarna! Sjukt bra trummis helt enkelt!

Nu, dagen efter känner jag att det fortfarande ringer lite i öronen och argileröken sitter kvar i näsan. Klart lyckad gårdagkväll med många gamla och nya vänner.

Lost my phone!

Happ, så har det hänt. Små kleptomaner hittade min ficka då jag var i Bethlehem idag och fyndade en st sony ericsson mobiltelefon. Buhuuu. Sörjer mest alla kontakter och allt jag lagt in i kalendern. Telefonlistan bestod av ca 300 poster, varav en del omöjliga att rekonstruera. Dessutom hade jag ju lagt in lite info, som typ vem som är kusin med vem och hur många barn olika vänner har och när de fyller år. Helt oersättligt. Det känns som halva Bethlehem hjälper mig med att lokalisera denna mobiltelefon nu så inshalla dyker den upp. Tills dess - maila mig istället, ty nya provisoriska nummret kan jag inte utantill...

Avslutade dock dagen i stor stil på Jerusalem Hotell och det traditionella fredagsröjet (Oudspel och Table). Jätekul! Nu är en ny grupp följeslagare på plats så det var jättkul att återse några gamla bekanta!

Grävning pågår

Grävningarna fortsätter
Grävningarna vid gångvägen till Haram Ash Sharif fortsätter. I och för sig utan grävskopor, men med många händer. Detta syns inte på håll, men idag när vi besökte moskén kom man nära nog för ett kort.

Jerusalemsyndromet

http://www.aftonbladet.se/vss/nyheter/story/0,2789,1004550,00.html

Så händer det igen. Knäpp pappa slänger sin son ner på ett järnvägsspår på Ben Gurion-flygplatsen. Förklaringen tros vara att pappan drabbats av Jerusalemsyndromet.

Jerusalem är bra mysko egentligen. De historiska vingslagen är så påtagliga att några till och med hamnar i psykos. Förklaringen tror jag ligger i att några inte är riktigt förberedda på vad Holy Land är idag.

Tänk en from bibelläsare som i åratal läst om Jerusalem, Golgata, Herodes... sedan kommer man fram till sina drömmars stad och finner att det är en stad nästan som alla andra. Folk går inte så ofta i toga här, man kan käka hamburgare i gatukök, sitta på internetcafé eller gå i moderna shoppingcentra. Snacka om kris när den inre bilden av Jerusalem måste ge vika för den bild man möter. En del fixar inte detta och hamnar därför i en psykos. Istället för att ändra "bibelbilden" inom sig, försöker man ändra den yttre bilden att stämma överens med den inre. Naturligtvis går inte detta utan ett stort mått av fantasi (a.k.a. vanföreställningar) - man börjar hallucinera och uppleva saker som inte finns. Ibland träder man också in i en roll - man upplever sig vara olika bibliska figurer.

Kan också vara så att en som redan drabbats av sin psykos i till exempel Sverige söker upp Jerusalem för att "iscensätta" sin sjukdom.

Det sägs att det här i Jerusalem finns speciella avdelningar för alla som upplever sig vara Jesus, Maria... osv.

En psykos drabbar ca 1% av en "normalbefolkning", men eftersom religiösa grubblerier, drömmen om Jerusalem leder till att människor letar sig hit så blir det en liten koncentration av människor i riskzonen som beger sig till Jerusalem. Därför drabbas Jerusalemfarare av detta syndrom.

Därför - förberedelser inför resan är viktig!

Storfrämmat!

Idag har det varit storfrämmande i Jerusalem! Condolessa Rice har varit på besök varpå min resa till jobbet blev lite längre (i tid) än planerat. Det var diverse avspärrningar av gator och polispådrag. Jag hade alldeles glömt bort att hon skulle komma så jag hade lämnat kameran hemma. Lika bra det förresten, för det enda som kunde påminna om detta statsbesök var en massa avgassprutande bilar som sniglade sig fram längs gatorna.

Efter jobbet gick jag ner i souken och lyssnade lite på vad folk sa om detta statsbesök. Inte många var hoppfulla. Ingen, närmare bestämt. En del refererade till denna kvinna som "kunddarra rice", eller "skon rice" som det blir i översättning. "Att stoppa en sko i munnen" är att be någon hålla käften - så att hon får öknamnet kunddarra Rice är ett starkt uttryck av ogillande. Man är helt enkelt less på att folk kommer hit och bara pratar. Att hon sedan kommer från USA gör inte saken bättre...

The meeting did not fail nor success (maan news, palestinsk nättidning)
Keep in contact with Abbas but not with the new goverment (Haaretz, israelisk tidning)

Resan norröver

Resan norröver
Icke erkänd by i Israel

Ett stopp längs vägen norröver gjordes i en
icke erkänd by. Typ byn existerar på marken men inte på kartor. Det råder byggstopp i byn så människorna får bo i plåtskjul. Ungefär 100.000 människor bor i dessa icke erkända byar och saknar en hel del basservice som rinnande vatten, el och skola. I byn vi besökte hade man en vattenledning på ca 1 tums tjocklek till cirka 700 personer. En dieselmotor drev en generator som gav ström. Just när vi var där hade denna motor pajat så byn hade varit helt utan ström nåt dygn.

36238-113
Skolans skyddsrum.

De två cementkuberna är skyddsrummen för de 60 barnen som går på skolan. Byn lyckades får staten att bygga dessa då det regnade missiler under libanonkriget. Man måste nog stapla in de 60 barnen om de ska få plats alla.

36238-114
Mount Hermon i vinterskrud.

Sedan fortsatte vi norröver. Mäktig syn att se mount Hermon med sin snöiga topp. Då det var lördag och Shabbat var det en hel del vintersportare på väg till och från denna (enda) vintersportanläggning.

36238-115
Nytt hotell

I Majdal Shams fick vi inviga ett sprillans hotell. Det var så nytt att plasten var kvar på många dörrar och några möbler fortfarande var på väg. Hur trevligt som helst att få inviga detta ställe! Det kommer att bli kombinerad klinik med modern röntgenanläggning, barnpassning, hälsohem mm. mm.

36238-116
Mindre charmigt är de minfält som fortfarande finns bokstavligt bakom knuten i Majdal Shams. Ibland bara några få meter från bostadshus. Bara för något år sedan var det barn som omkommit då de sprungit in i ett minfält för att hämta en boll. Druserna menar att det är israelerna som la ut minorna, medan israelerna menar att det var syrierna som la ut dem.

36238-118
Sista stoppet på Golanhöjderna, gränsen mot Syrien och Jordanien.

Här träffade vi en taleskvinna för israelerna på Golanhöjderna. Hon förklarade varför det ur Israels synvinkel är viktigt att Golanhöjderna ska tillhöra Israel. Mycket naturligare gränser, bättre ur försvarssynpunkt och viktigt för vattenförsörjningen var huvudargumenten.

Då druserna i Majdal Shams är Syrier vill de naturligtvis att Golan ska återbördas till Syrien. De lever hellre under syrisk diktatur än under Israelisk demokrati. Så här går två önskemål om Golanhöjderna stick istäv med varandra. Israel har ockuperat och sedan anekterat detta område sedan 1967. Cirka 18000 druser och 19000 israeler bor nu häruppe.

På Tur

Väskan står packad och jag ska bege mig strax. Ska ansluta till en av våra grupper upp till Nasareth och Golanhöjderna. Det var länge sedan jag kom mig iväg från Jerusalem för att träffa några av våra samarbetspartners uppe i norr, men nu blir det av! Återkommer på måndag med bilder och bloggande.

Kastanjer

Kastanjer
Så tillagas kastanjer!

I Ramallah handlade jag för några veckor sedan en påse kastanjer. När jag sedan kom hem på kvällen tänkte jag mysa framför TV:n med några rostade delikatesser. Då jag har goda erfarenheter av att baka potatis i micron tänkte jag att jag säkert kunde göra lika med kastanjerna. Skårade upp sju kastanjer och stoppade dem på ett eldfast fat med salt i botten i micron. Tänkte att sju minuter är nog lämpligt för dessa kastanjer. Efter sex minuter bolmade det grå rök ur micron och en vidbränd brandlukt spred sig snabbt i lägenheten. Då jag inte visste om brandvarnarna skulle gå igång slet jag snabbt upp alla fönster på vid gavel...

Det tog fyra dagar innan man inte längre kunde skönja en svag lukt av brända kastanjer i lägenheten...

Senare samma vecka fick jag utförliga instruktioner hur man tillagar kastanjer på ett värmeelement. Dock tänker jag inte prova på mina elektriska värmeelement. Jag får istället bjuda in mig till folk som vet hur kastanjer ska hanteras!

(This post is about NOT making kastana in microwawe...)

Stars & Bucks

Stars & Bucks

Var i Ramallah idag på Stars & Bucks. Nån som tror de snott namnet från en stor amerikansk kedja... nähä?

Jordanien

Jordanien
Ibland fashineras jag av hur litet landet faktiskt är. En klar dag som denna ser man förbi Döda Havet och ända till Jordanien. Här en vy från Olivberget över till Jordanien. Utan gränser skulle man lugnt kunna fara över och käka lunch i Amman och sedan vara tillbaka i Jerusalem igen på nolltid...

Grå vardag

Till skillnad mot de gågna dagarnas dramatik i Jerusalem har detta varit en dag med "normalt" arbete. Till jobbet, besök på banken, något möte, lunch, shopping (letat utrustning till centret)... Nothing special today...

Jo, förresten! En spännande sak! Jag träffade på en gammal bekant från min allra första resa till Jerusalem idag! När jag och min kompis luffade runt 1990 bodde vi på ett vandrarhem i Jerusalem. Den gången slutade vår vistelse lite plötsligt och jag har alltid undrat vad som egentligen hände med med killen som jobbade på detta vandrarhem då det varit igenbommat alla gånger jag gått förbi.
 
Idag stötte vi ihop när jag var på väg från centret! Då det var typ 17 år sedan jag såg honom blev det en del "catching up" att göra. Livet hade farit ganska illa med honom; arbetslöshet, tidigare drogproblem, rastlöshet och depression. Nu på G igen med fru som väntar barn. Dock hade han lagt på sig ca 30 kilo så jag kände inte riktigt igen honom från början. Dock klart roligt att träffa någon från "förr".


Kusin Nisse voltar!


Yes! Nu sätter kusin Nisse en salto på pålen!

Yes! Nu lyckades jag få in ett videoklipp på min blogg!

Hurra, Hurra!

Media i konflikten

Speciellt vid Damaskusporten och Dyngporten kunde jag idag se en massa journalister, och uppe på Olivberget stod några och gjorde reportage med Jerusalem som bakgrund. Egentligen borde journalisterna ransaka sig själva! När kravallerna igår rasade vid Haram-Ash-Sharif satt jag och två andra svensk-jerusalembor och käkade lunch i en trädgård i Gamla stan i godan ro.

Som alltid måste man fundera på vad det är man visar och vad det är man INTE visar. Nu går mediadrevet i Jerusalem, och det är som en flock vargar som vill vädra blod. De står och hänger i gatuhörnen, och så fort det blir minsta tendens till oro åker kamerna upp och klick-klick-klickandet börjar. Varför?

För det första får man FETT betalt för konfliktscener som visas i TV. Tänk den som fångade springandet och skottlossningen på Haram-Ash-Sharif. Idag kan han eller hon visslande gå till banken...

För det andra, och viktigare: Man får lite adrenalinpåslag om man hamnar mitt i något spännande! Alldeles nyss hörde jag en skottsalva här i Beit Hanina, min första reaktion var att greppa kameran som ligger bredvid datorn för att gå och spana på balkongen! Och jag är lite mallig över bilderna på de handbojade pojkarna nedan. Varför? Tja, det kan vara så simpelt att man för några sekunder förvandlas till lite av en glamorös krigsfotograf istället för det vanliga jaget. C.G. Jung pratade bland annat om "hjälte-arketypen" som vi bär inom oss. Bang-bangandet aktiverar hjälten och vi placerar in oss i ett större drama.

Nå, ska man då låta bli att skildra våldsamheter? Tror inte det. I dagens mediabrus kanske det inte fungerar att bara skildra verkligheten. Man måste förstora upp för att tittaren ska uppfatta det som sägs. Men när det gäller situationen här i landet är många överens om att det inte är dagens händelser som är det värsta; värre är den långsamma försämringen som nöter ut människorna fysiskt, psykiskt och ekonomiskt. DET är det inte många journalister som är intresserade av att skildra...


Jerusalem omringat

Jerusalem omringat
Idag på eftermiddagen var det fortsatt oroligt i och omkring Gamla Stan. Betydligt lugnare än igår, men det kändes lite som om smockan hängde i luften. Efter middagsbönen var det igen fullt med poliser överallt. Alla portar in till Gamla Stan var hårt bevakade och bara israeler, turister och palestinier som kunde bevisa att de bor inne i Gamla Stan tilläts passera in. Utanför Damaskusporten var spänningen som störst, en massa ungdomar hade samlats för att eventuellt delta i sammanstötningar. Polisen hade ställt dit en buss och arresterade unga "troublemakers" på löpande band.
36238-108

N, S och Olmert

Nu är det trenne herrar som på olika sätt grejat med Haram-Ash-Sharif på ett sätt som blivit startskottet för kravaller och upprörda känslor hos palestinierna...

1996 Öppnade Netanahu en
gångtunnel som löper under Haram-Ash-Sharif (eller tempelberget). Reaktionerna blev våldsamma. Hösten 2000 Promenerade Sharon upp i sällskap med dryga tusen soldater. Detta blev startskottet till andra intifadan (Al-Aqsaintifadan). Al-Aqsamartyrernas brigader använder detta som legitimering av olika sprängdåd sen dess. Och så nu, våren 2007 bestämmer Olmert över renoveringen av denna gångväg...

Ber man om trubbel? Man kan ju inte längre stå och låtsas vara helt tagen på sängen när det gäller reaktionerna! Med undantag från självmordsbombningen i bageriet i Eilat för nån vecka sedan har det varit lugnt länge i landet. Är man inte mer rädd om att bevara detta lugn?? Om nu gångvägen skulle lagas och om man har en överenskommelse med Waqf (islamiska ministeriet som bestämmer över Haram-Ash-Sharif) om att göra detta; Varför inte låta Waqf´s egna byggjobbare göra arbetet? Då skulle man kunna få jobbet gjort utan att riskera nya kravaller och i värsta fall utlösa en tredje intifada.

Alltså Olmert, bara ett förslag...

Mer oro i Jerusalem

Mer oro i Jerusalem
Idag efter fredagsbönen utbröt kravallerna. Informationerna går isär när det gäller antalet skadade. 15 poliser och 20 palestiner säger DN. Chockgranater hördes ända till centret och säkert är att det skjöts en hel del tårgas. Vissa källor uppger att polisen även använde gummikulor, men andra källor förnekar detta. En helikopter kretsade runt området och en kameraballong hade hissats upp. Jag såg också en hel del ridande poliser och sedan fullkomligt kryllade det av vanliga poliser.

Gick en sväng genom det judiska kvarteret och fram till avsatsen där man får bra överblick över "plattan" och tog detta kort.

Till vänster om rampen upp skymtar man klagomuren. Vad en del befarar är att grävningen av rampen ska resultera i, är en utökning av själva klagomuren. Skulle hela kullen försvinna får man en klagomur som är mer än dubbelt så bred. Det pratas också om att om man tar bort kullen så riskerar man att muren rasar. Det är förmodlige inte så, men bara att folk tror detta kan inträffa river upp heta känslor. En annan teori som jag hört är att man under kullen ska kunna gräva en underjordisk gång till Solomons stallar som nu är en moské bakom Al-Aqsa, och som vissa judar vill göra synagoga av. Bara tanken på en gång under Al-Aqsa retar ytterligare upp muslimerna, eftersom för dem är inte bara själva byggnaden helig, utan även luftrummet ovanför plus marken nedanför. Finns där en gång skulle moskén bli vanhelgad.

Om man bortser från själva religionen så har också platsen stor politisk laddning. När israelerna ockuperade östra Jerusalem 1967 fanns framför klagomuren ett bostadskvarter (Maroccan quarter) med cirka 700 invånare. Dessa tvångförflyttades till flyktinglägret Shofat som ligger strax söder om Beit Hanina. I kullen som man är och gräver i finns de sista spåren efter detta kvarter.

En sista spekulation för idag; en jag pratade med sa att kanske Olmert kommer att använda grävningen som en bricka i kommande förhandlingar med den nybildade regeringen, typ: "Vi stoppar grävningen om ni.....". Framtiden får utvisa om denna spekulation stämmer.

Känd från pe ett?

Hujedamej, nu har jag intevjuats i Radio.

Satt lugnt och jobbade på eftermiddagen när plötsligt telefonen ringde och en trevlig röst i telefonen frågade om jag ville bli intervjuad i Radio. "Javisst" hör jag mig själv säga för att sekunden efter samtalet avslutats drabbas av stora skälvan. Då det var två timmar till intervjun skulle äga rum hade jag tid att förbereda mig lite. Promenerade ner till klagomuren för att se om det fortfarande var några kravaller. Icke. Tog en taxi hem för att kunna surfa igenom Al-jazeera, maan, Haaretz, Jerusalem Post, Aftonbladet och DN. Funderade igenom vad jag skulle kunna säga och skrev ner några meningar. Sedan blev det en lååång väntan. När så telefonen ringde och nån tekniker skulle höra röstprov var jag rejält nervös. Vips efter vinjetten till programmet var det min tur. Sa ungefär vad jag tänkt men av nervositet kanske jag pratade lite väl fort?

Hur som helst frågade reprotern om vad folk på gatan anser om att Hamas och Fatah har kunnat bilda regering tillsammans. Jag sa nåt om att "just nu pratas det mest om gångstigsbygget till Haram-Ash-Sharif, men det är klart att folk annars är svagt positiva till att parterna kommit överens. Det är ju viktigt att få igång en regering som fungerar i praktiken".

2000 poliser

Läser i nättidningarna att det är fullt pådrag runt Gamla Stan. Jag ska snart dit, dels för att jobba och dels för att spana in vad som pågår. Man befarar att det kommer bli våldsamheter, en del pratar om en tredje intifada som kan bryta ut. Endast personer med blått Jerusalem ID ska släppas in idag, och när det gäller män; bara de över 45 år. Detta är naturligtvis oerhört provocerande, enligt tidigare överenskommelser ska de heliga platserna hållas öppna för alla som vill be.

2000 poliser är utkommenderade att bevaka Gamla stan. Det är många det, speciellt när man tänker på att Gamla Stan bara är typ en kvadratkilometer. Till exempel skulle det innebära en polis varannan meter längs hela stadsmuren. Då muren är hög och så gott som omöjlig att klättra över blir det typ 250-300 poliser per port istället. En imponerande och avskräckande siffra.

I Saudiarabien har man enats om en samlingsregering med ministrar från de olika partierna Fatah och Hamas (plus några mindre partier, plus några oberoende). Ska bli spännande att se vad som kommer ur detta! Kanske äntligen kontakter kan tas med regeringen nu när den inte längre består av Hamas till 100%. Anledningen till att man inte vill prata med Hamas är att de fortfarande är stämplade som terrorister, och man har sagt att man pratar med dem när:

-De avstår från våld
-Erkänner Israel
-Håller ingågna avtal

I samtalen i Saudiarabien har man diskuterat om man ska "respektera" Israel. Man undviker ordet "erkänna". Att erkänna kan vara lite svårt då det är oklart vilket Israel man ska erkänna; enligt vilka gränser. Frågan är långtifrån färdigdiskuterad, men kan det bara bli ett steg åt rätt håll är det bra tycker jag.

Lek med elden (forts)

Lek med elden (forts)
Grävningarna innanför Mughrabi Gate (dyngporten).

Gick en sväng till Klagomuren för att med egna ögon spana in vad som händer. Grävskoporna gräver, militärer och poliser i massor vaktar. TV bevakar det hela, nyfikna turister likaså. En och annan palestinier kikar på det hela (inte så många då det är ID-kontroller här och där), några bosättargrupper sjunger, dansar och klappar händerna. Vid klagomuren är det smockfullt med folk som ber.

Samtidigt i saudiarabien sitter Hamas och Fatah och försöker komma överens. Skulle de kunna samsas i en samlingsregering blir sitiuationen kanske bättre på Västbanken och i Gaza. Kanske skulle man kunna få tillbaka pengarna som Israel håller på (skattemedel) och återigen få EU-medel? Detta vore bra för palestinierna och eventuellt fredsprat. Mindre bra för de högerisraeler som gärna ser inbördes splittring bland palestinierna.

Question of today: Har grävningen med mötet i Saudiarabien att göra? Många jag pratat med idag ser ett klart samband. Man menar att Israel gärna stör denna sammarbetsprocess mellan Fatah och Hamas.

Jag tänker att samband eller inte samband - grävningen är ändå så oerhört korkad! Hellre en trasig gångväg till Haram-Ash-Sharif än att trasa sönder Holy Land ytterligare!

Vem ockuperar?

Nu har man tydligen hittat spår av en gammal vattencistern på Haram-Ash-Sharif eller tempelplatsen. En forskare menar att med detta fynd kan man bevisa att templet förmodligen inte låg exakt där klippdomen nu ligger utan längre söderut. Sålunda skulle man kunna smälla upp ett tredje tempel kloss i kloss med Al-Aqsamoskén och klippdomen.

Men bara i teorin. Skulle ett sådant bygge påbörjas blir det krig. Är en helgedom värt ett krig? Ja, vissa tycker faktiskt det.

Haram-Ash-Sharif är kullen där man leker "herren på täppan". Fast i stor skala och med stort risktagande. Man kan inte påstå att situationen är stabil i Holy Land nuförtiden, och med de pågående utgrävningarna är det stor risk att situationen snabbt förvärras till det sämre. I den
artikel i Jerusalem Post som tar upp de arkeologiska fynden finns följande kommentar:

15. Temple Mount
Dan - ISRAEL
02/08/2007 05:51

Finding the cistern means one thing: it is time to end the Arab occupation of Jerusalem and return our temple grounds to the Jewish people.

Enligt de allra flesta övriga länder är det Israel som ockuperar östra Jerusalem, inte tvärtom! Men extremhögern och speciellt bosättarrörelsen vill få det till att det är araber som ockuperar för att man då ska kunna legitimera det man gör; att med alla möjiga medel klämma sig ned på arabisk mark för att på så vis ta / återta landbit efter landbit. Som man gör i Hebron. Som man gör runt om i Jerusalem. Och som man nu vill göra uppe på Haram-Ash-Sharif.


En lek med elden

Jag sitter och jämför nyhetsrapporteringen här och i Sverige. När jag surfar runt på olika svenska nyhetssajter hittar jag inget om Al-Aqsamoskén. Här visas knappt något annat!

Igår började israelerna gräva på den gångstig som löper upp till Al-Aqsamosken till höger om klagomuren. En del säger det är en arkeologisk utgrävning, kanske vill man hitta spår från det andra templet? Andra säger att man bara reparerar gångbron upp till Haram-Ash-Sharif alternativt Tempelplatsen. Palestinierna i allmänhet och muslimerna i synnerhet rasar över detta då det är mycket provocerande, man har ju lite "bad history" när det gäller detta ställe.

Här är några länkar, jämför gärna hur man beskriver det hela:
http://www.maannews.net/en/index.php?opr=ShowDetails&ID=19326 (palestinsk sajt)
http://www.haaretz.com/hasen/spages/822746.html (israelisk sajt)
http://www.jpost.com/servlet/Satellite?cid=1170359801084&pagename=JPost/JPArticle/ShowFull (ännu en israelisk sajt, denna mer "höger" än den förra länken)

Jag blir orolig över vad detta kan leda till. Igår vimmlade det av soldater runt Gamla Stan, och säkert blir det ännu större pådrag på fredag vid fredagsbönen i moskén respektive vid muren ska äga rum. Det känns som denna grävning lätt kunde bli en tändande gnista till något mycket värre och mycket större. Precis som man inte alls gjort någon lärdom sedan Sharons besök uppe på Haram-Ash-Sharif år 2000, vilket blev gnistan som startade den andra intifadan...

Sorgligt är att media runt om i världen inte visat denna historia i så fall, för då blir reaktionen ganska oförklarliga... Kanske man som vanligt då i TV får se en uppretad folkmobb kasta sten. Har man ingen aning om varför alla är förbannade blir det lätt att man återigen går på en stereotyp bild av "araben".

Soldater

Soldater
Hebron är inte längre känt för de många småskaliga industrierna, keramikverkstäder, bommulshandel, livlig marknad... Numera är Hebron stället med ständiga "clashes" då 400 bosättare bor mitt i samhället som består av ca 170.000 palestinier. Här två av de 1500 IDF-soldater som ska vakta på ordningen. 

Grafitti i Hebron

Grafitti i Hebron
"Settler yoo are going to pay in this life or the next"
alternativt
"Settler yoo are going to be paid in this life and the next"

Inte nog med att man kan nysta tillbaka till Abrahams tid när det gäller situationen i Hebron. Även livet efter används i argumentationen.

Gräns

H1 och H2
Gränsen mellan H1 och H2 i Hebron. På denna sida betongklossarna upphör kommersen tvärt.

En bosättning

En bosättning
Här är en av bosättningarna i Hebron. Barackhusen i förgrunden samt det nybyggda bakom. Bosättarna var tvugna att bygga säkrare bosättning efter en attack mot barackerna. De som bor längs denna gata sedan tidigare (palestinierna) får numera inte använda gatan utan gå bakvägen till/från sina hus.

Hebron

Hebron
Hebrons centrum

Igår var jag och besökte TIPH i Hebron tillsammans med många andra från olika svenska organisationer i Jerusalem. Hebron var ungefär som vanligt. Tyvärr.

Vill man studera konflikten när den är riktigt "ugly" kan man gott bege sig till denna stad. Gatorna i centralaste Hebron gapar tomma då affärslivet är helt dödad. Cirka 400 bosättare bor och lever i några övertagna hus mitt i stan. Dessa skyddas av cirka 1500 soldater. Man måste nog säga att dessa bosättare hör till de mer fanatiska, de ser det som en livsgärning att bosätta sig nära patriarken Abrahams grav. För att säkra sin historia skulle man kanske kunna säga. Problemet är att Abraham också är stamfar för muslimerna (Abraham fick ju TVÅ söner, Isak och Ismael). Trots Abraham levde för 1800 år sedan (om han inte rent utav är en myt*).

Hursomhellst så är det en infekterad situation i Hebron med dessa bosättare mitt bland alla palestinier i resten av Hebron. Stenkastande bosättarbarn är mer regel än undantag. Ibland med föräldrar som står och ser på. Barnen är inte straffmyndiga så polisen ingriper inte.

Inte heller TIPH ingriper då deras jobb enbart är att observera och skriva icke officiella rapporter till sina regeringar. Ganska deprimerande arbete kan jag tänka, då många grejer de rapporterar om händer igen och igen och igen... TIPH betyder Temporary International Presens in Hebron. Tyvärr inte så temporära då de firar tioårsjuileum...



_________
* Myt = Viktig och existentiell berättelse som nödvändigtvis inte behöver vara bokstavligt sann. Till exempel finns det de som menar att "Abraham" kanske var en GRUPP människor, eller ett folk. GT-texten om Abraham innehåller typiska stildrag som tyder på att det kunde vara en myt. Myt kan ibland användas synonymt med "lögn" typ "Mytoman". Det är INTE den definitionen av myt jag använder mig av när jag säger att Abraham kanske var en Myt.

Morveln

Morveln
Nu är morfar död och han fattas oss alla! Jag har kikat på släktens bloggar i helgen och alla har de stått stilla. Trots man egentligen väntat på detta besked ett tag nu så är det som om det blir pausläge för alla och man funderar igenom alla trevliga minnen man har av morveln, "släktens sista patriark". Nu i oöverskådlig framtid är det matriarkat som gäller!

Miss you morfar! Gick igår en sväng till Holy Sepulchre och tände ljus hos de olika kyrkofamiljerna som finns representerade därinne.

Matadormaraton!

Huga, nu är jag lite stel i nacken efter att ha sträckglott på Matador i sex timmar! Faktiskt riktigt bra serie, men kanske man bör skjuta in små pausar ibland?

Det blåser i Jerusalem ikväll. På väderrapporten sas det att det kanske kan snöa inatt. Jag är skeptisk, det behövs då lite minusgrader. Jag tror helt enkelt så att "snö" har blivit en metafor för "djäkligt kallt". Det snöar sällan, men det varnas ofta för snö. Riktigt snö har jag ännu inte upplevt i Holy Land. Kanske om jag har tur får jag göra detta. Det lär bli kaos och stängda skolor...

Ja jäklar, nu råkade jag hamna på melodifestivalens direktsända webb-tv. Lite grynig bild, men nog urskiljer jag Anna Book och några dansare. Jag blir stum och förfasas inte över dansen, men över falsksången.... ujujuj, hon måste vara rejält nervös? Bidraget efter lika så - sången skär i märgen. Varför utsätter man sig för sådant kan man undra? Tacka vet jag på den gamla goda tiden då det var en rejäl Sverigetävling, nu blir det så urvattnat när alla wannabees ska klämma fram en treminuterssång. Å, Jises - nu SÅG jag henne som sjöng! Brudklänning, vem kom på det?

Potatis från Ramallah!

ÅÅhhhh! Nu är jag lyrisk över potatis. Hur knäpp får man bli? Det visade sig att de jättelika potatisarna jag shoppade i Ramallah visst inte var några gammpärer*. Har väl aldrig hört om färskbakpotatis, men så kan man benämna delikatesserna! 15 minuter i mikron på full effekt, sedan har man en gourmetmiddag som skulle göra TV-Leila grön av avund!

Har tillbringat mestadelen av dagen i sängen. Först sov jag ett tag, sedan läste jag och nyss har jag glott på några filmer på datorn... Jag tvättade en maskin mest för att skaffa mig lite prettoalibi, men om sanningen ska fram har jag inte gjort många knop idag. Inte ens förmått mig att gå ut med soporna...

Jo, förresten... nån knop blev det när jag kom på en ny sjukgymnastikövning! Raggsocka på vänster fot, sedan en stor bricka under hälen. På det viset kunde jag slajda upp och ned med hälen och böja knät. Fiffigt! Sängen i sig själv saknar ju friktion så jag har tidigare hoppat över denna övning...

* Gammpärer = norrländska för.. ja, ni fattar...

Fruktsallad!

Var i förrgår en sväng till Ramallah. Ärendet var att betala hyran. På hemvägen passade jag återigen på att handla frukt och grönsaker på den stora utomhusmarknaden där. Det är så billigt att jag nästan blir tårögd. Jag handlade typ ett kilo äpplen, ett kilo appelsiner, en klase bananer, en rågad förpackning "sharonfrukt" (Tror det har ett annat namn i Ramallah...), en stooor påse bakpotatis, ett kilo kastanjer. För detta betalade jag cirka 30 shekel (40 kronor). Sitter nu och njuter med en stor skål fruktsallad. Ute är det växlande molninghet men en hel del sol. Har en skön ledig fredag...

En händelserik dag!

Nu har det varit ännu en dag fylld av nya intryck! Begav mig till Beit Sahour för att reka lite inför några som ska dit och göra typ VFU-praktik. Befann mig faktiskt göra exakt samma jobb som när jag var "pedagogisk och administrativ samordnare" (puh vilken bökig titel) på Parkskolan. Diskuterade studenternas placering och kringaktiviteter som typ mentorsamtal och studiebesök. Klart kul att få diskutera sådant jag känner till så bra. Hittills har ju arbetsuppgifterna i Holy Land varit nya för mig med en massa improviseringar som följd. Efter detta givande möte med rektorn fortsatte jag till ett par sanna sverigevänner. Dalahästar och glasprylar från Kosta Boda återfanns både här och där. Hamnade på en typisk palestins lunch med strålande utsikt över Herodion, Jordanien och kullar milsvitt omkring. Solen sken och samtalet flöt på.

Värsta flytet sedan i Checkpointen då jag fick lift med en diplomatbil till Jaffaporten! Då var jobbdagen i princip över, kollade några papper innan jag hamnade hos Jameel i hans beauty saloon. Jag förklarade hur jag tänkt mig håret, sedan satte han igång. Oj, vad RÖTT det blev! Jameel är så skojig, han säger att han brukar försöka lyssna så lite som möjligt på kunderna, för han SER ju bäst vad folk passar i! Inte heller skulle han kunna tänka sig jobba i Sverige, för han anar att man i Sverige kommer med värsta listan på vad man vill ha gjort. Det är ju JAG som är frisören, heller hur, Maria? Jag håller givetvis med och riktigt njuter av osäkerheten på vad som ska komma ut av det hela. Nu är jag alltså rödtopp!

Mina frisyrer this far:
-Spräcklig hyena (när han ville blondera mig)
-Purple rain (när det blev lila)
-Local look (när jag ville se ut som en local=mörkbrun/svart)
-Rödtopp (ska ta bildbevis...)

Sitter nu hemma och laddar inför en skön ledig dag imorgon. Jag har lättare att jobba extra (typ ända till sen kväll och söndagar) än att ta ledigt. Även om jag har mycket att kompensera känner jag dåligt samvete om jag inte är på jobbet. Men jag är helt slut och bara MÅSTE ta en vilodag imorgon! Ska ägna mig åt sjukgymnastik, böcker och mailande...