Konstigt!

Satt och saknade Jerusalem i allmänhet och processionen i Holy Sepulchre i synnerhet hemma hos morsan. Slog på TV´n för att glo lite på en historiekanal som morsan ha och fick se detta:



...och detta:


Roligt, roligt! Men snacka om udda känsla att se dessa körgossar och dessutom fader Aristarkos på TV. Säger bara: Wow!

ਗੁਰੂ ਗ੍ਰੰਥ ਸਾਹਿਬ

En sak som jag gillar med att ha kommit tillbaka till Parkskolan - plötsligt håller jag koll på allehanda högtider igen. Tack vare sensus multireligiösa kalender och en katolsk/ortodox kalender jag fått i Jerusalem försöker jag hålla koll på festligheterna.

IDAG, fredag kan man ihågkomma Marias insomnande (
http://www.ortodoxakyrkan.se/ ):

Idag sjunger jorden med himlarna: I födandet har du bevarat din jungfrulighet * och i ditt avsomnande har du icke lämnat världen, o Theotokos. * Du har övergått till livet, * ty du är Livets moder, * och genom dina förböner * löser du våra själar från döden!

(Theotokos, Θεοτόκος =gudaföderska)

_____________________________________________________________________



I övermorgon kan man fira ਗੁਰੂ ਗ੍ਰੰਥ ਸਾਹਿਬ ´s (Guru Granth Sahibs) födelsedag. Guru Granath Sahib är sikhernas heliga skrift. Sikherna ser boken som levande och behandlar boken därefter. Han är den elfte och evige gurun och kommer med visdom till sina anhängare.

Huvudbudskapet: (Hittat på http://en.wikipedia.org/wiki/Guru_Granth_Sahib):

  • All peoples of the world are equal
  • Women are equal
  • One God for all
  • Speak and live truthfully
  • Control the five vices
  • Live in God's hukam (Universal Laws)
  • Meditate on the name of God (Remember God)
  • Practice Humility, Kindness, Compassion, Love, etc

  • På den här hemsidan kan du läsa mer om Sikherna! Kolla speciellt in den coola artikeln från "Värnpliktsnytt" där en värnpliktig sikh iförd den obligatoriska turbanen beskriver de andras reaktioner under lumpen! Artikelarkivet finns under rubriken "Övrigt".


    Storslaget?


    "Om man inte kan göra stora saker kan man göra
    små saker på ett storslaget sätt"


    Jag råkade se denna devis i en liten pepp-bok som låg hemma hos morsan. Det tog skruv och jag fick ny energi med mitt projekt; att ta tröskelpedagogiken till oanade höjder.


    Tröskelpedagogikens grundkoncept: Du bestämmer vad lektionen ska handla om i det ögonblick du kliver över tröskeln till klassrummet. Som resultat blir det lite "Bambi på hal is", dvs man kan inte bara kliva in på banan med sina idéer om vad man ska göra, typ färdigt körschema, minuträknare mm mm. Utan man måste bli extremt lyhörd för den grupp man har framför sig.


    Nu har den här idén legat och grott till sig under vistelsen i Holy Land och en projektidé har pluppat upp:
    1. Jag digitaliserar min hjärna
    2. Jag gör saker jag har lust till på arbetstid (Har kul och planerar saker som jag är intresserad av)
    3. Jag kan i framtiden gå in i ett klassrum, trycka på "play" för att sedan gå och fika medan eleverna utforskar ämnena på egen hand.
    4. Jag vinner nobelpris i pedagogik och blir rik och berömd. Ägnar mig endast åt konsultuppdrag där jag tar fetmycket betalt. Sitter i Silwan och löser mellanösternkonflikten istället som ren Pro Bono.

    Hur gör jag detta? Jo med det superduperskojiga datorprogrammet
    MindManager (MM - sänd sponsorkontraktförslaget till maria@park.se)

    OK säger den kritiske läsaren, hur kombinerar man tröskelpedagogik
    med den omfattande planeringen enligt figur 1????



    Good point. Grejen är den att man planerar varje moment synnerligen seriöst, lägger in länkar till dokument, bilder, youtubefilmer...fan och hans moster. Eftersom planeringen finns kvar på samma Skiss kan man göra det mycket mer grundligt än på en lös lapp som man sedan slänger bort (för att nästa år skriva en ny). Parallellt med denna minutiösa planering improviserar jag järnet (det gör alltså inget om jag inte följer planeringen jag just gjort, nån gång kanske jag får nytta av den). Efter ett tag har många olika planeringar samlats upp i MindManagerskissen ovan och man kan då enbart plocka fram saker efter behoven som uttrycks i klassrummet. Easy as Pie. Då de olika "armarna" i MM kan fällas in och ut kan man klicka sig fram till de grejer man är ute efter: Ämne - moment - voilá!

    Man har alltså i fortsättningen EN ENDA sida att utgå från med millioner länkar och tankelinjer. NÅT borde passa den grupp man möter på andra sidan tröskeln.


    Mot ett smärre arvode kan jag förmedla denna pedagogik till enskilda lärare, ledare, skolledare, lärargrupper eller arbetslag.


    BLÄ för att vara lärare!

    En dag har gått med elever på skolan och mig bakom en kateder. En och en halv lektion har jag avklarat idag. Den halva var på morgonen, typ bara upprop och skåputdelning. Den enda lektion jag hade var på eftermiddagen. Religion A med ett gäng fordonselever.

    Håhåjaja.

    Min reflektion efteråt var att vi nog inte var ifas, eleverna och jag. Jag riktigt älskar mitt ämne och väljer ständigt att fördjupa mig på olika områden som sorterar under "religion". Eleverna är tvugna att sitta där. Dessutom är jag homesick ordentligt nu och längtar tillbaka till Jerusalem.

    Inte helt optimalt med andra ord.

    Jag botar min skolleda genom att shoppa tekniska prylar. Idag handlade jag en trådlös optisk mus till min nya dator. Igår handlade jag mobilt bredband. Har fått en idé att jag ska ta tröskelpedagogiken till helt nya dimensioner...

    I gammkyrkan


    Texten lyder så här:

    "Då je gå härrn he jann döra ättå je å he pa håkan sint tjäcklingen å svala fläka väg in å far å färre oppåt blybanna tells dum därmeå å legg där ovischlen (Veböggeråmål)"

    Jobb





    I veckan som var har jag blivit intervjuad av FEM intervjuare om ett vikariat på Sida! Det var intressant och faktiskt lite roligt, men man blir lite trött efteråt. Tillbringar nu helgen hos morsan och funderar vid vilket skrivbord jag skulle trivas bäst...

    Dynamiskt arbetsrum eller arbetsro?
    Göra verksamhet eller planera verksamhet?


    Fäll ut pungen!

    Ingen blogg på en vecka? Vad har hänt???

    Jag har gått in för landning nu. Jag råkade träffa en expert på de kriser utsända kan råka ut för och när han hörde jag är på väg att återanpassa mig i Sverige citerade han Robert Gustavsson som parodierade på Tony Rickardsson (speedwayförare): "Det är bara att fälla ut pungen och landa". Detta låter något kryptiskt, åtminstone för mig. Sista jag kikade så fanns inget sådant attribut och dessutom; varför fälla ut den vid landning? Det låter lite dumt.

    Efter en stunds klurande tänkte jag att det säkert betyder att det med säkerhet gör ont att landa.

    Symptomen på återinträdesproblem är följande: Nedstämdhet, depression, grinighet, lättirritation, vresighet, identitetsförvirring, känsla av meningslöshet. "Wow, vad kul det är att ha dej tillbaka, Maria", säger mina kollegor.  "Hur känns det?"

    Jag tycker synd om mina kollegor.

    I övrigt har min nya dator kommit. Jag handlade en liten snygg sak på OnOff. Efter en stunds velande med expetitkillen säger han de förlösande orden: "Jag skulle bli avundsjuk på dej om du hade en sån dator". Jag: "Jag slår till!" För vem kan motstå att vara avundsjuk på av en sommarlovsvikarie på OnOff.

    Hoppas han fick fetmycket provision, för datorn var inte billig.

    Moppe

    ÄNTLIGEN!

    Efter mycket velande i Holy Land huruvida det är en bra idé att handla en moppe eller ej har jag kommit till skott. Försent för Holy Land i och för sig, men hög tid här hemma i Sverige. Ett st EU-moppe anlände för några dagar sedan och idag har jag fått rull på den.

    Kom fram till att det var väldigt skojigt att köra moped! Lite vingligt och lite nervöst när lastbilarna swishade förbi på E4-an, men sååå kul! Wiiiiii!!

    Jag råkade tanka lite för mycket i reservdunken som jag fick låna på macken och försökte därför köra upp en liter bensin genom att åka kors och tvärs i Härnösand. Det gick mindre bra. Efter en dryg timme och munnen full med mygg gav jag upp och lämnade tillbaka bensindunken med ca en liter bensin. Tjohoo, det kommer inte att bli så dyra bensinkostnader. MEN att pendla till och från tex docksta blir lite jobbigt så jag måste räkna med lite busspengar istället.  Bild kommer när jag hittat en bra dator, letar fortfarande efter en LÄTT och BRA laptop. Tips mottages mycket tacksamt. Max 15000:- Men den ska vara SNYGG, LÄTT och BRA! Inget RAT!


    תשעה באב

    Idag, Söndag, firas en högtid som heter Tisha b'Av i den judiska kalendern. Det är en sogehögtid till minne av att templet förstördes två gånger. Det första templet som Kungarna David och Salomo byggde runt 1000 fvt förstördes av babylonierna 586 fvt och judarna fördes iväg i den "babyloniska fångenskapen". De kom emellertid tillbaka från denna fångenskap och byggde upp templet igen varpå romarna brände templet en andra gång år 70.

    Då det var folket synder, framför allt att man vände sig från Gud som ledde till att templet förstördes så är det detta man begrundar denna dag och de tre veckors sorgetid som har hållit på fram tills nu.

    Då jag ju inte är judinna själv tror jag att det är bäst att låta
    Anna beskriva dagen:

    "Innan Tisha be Av är det tre veckors sorgetid, varav de sista nio kännetecknas av att man t ex inte äter kött, inte går och simmar eller lyssnar på musik (lite olika beroende på hur noggrann man är). Icke-religiösa judar gör ingenting alls av detta och vet ofta inte ens när Tisha be Av infaller. För dem är templens fall en historisk händelse, och idag har vi staten Israel och det finns ingen anledning att sörja mitt i sommaren.
     
    Religiösa judar fastar på Tisha be Av, vilket kan vara lite svårt eftersom fastan är från solnedgång till solnedgång och solen går ner relativt sent på sommaren, och det är varmt. Att fasta betyder varken äta eller dricka, men mår man dåligt eller är svag av någon orsak så får man dricka tillräckligt för att inte bli uttorkad.
     
    Kvällen inleds med att man går till synagogan och lyssnar på läsningen av klagovisorna, sittandes på kuddar. Texten med en speciell, sorgsen och väldigt vacker melodi.
     
    Temat för dagen är inte alls uppbyggandet av templet utan snarare sorgen över att folkets synder två gånger lett till fördrivning. Fastan ska få en att fundera över sina gärningar och försöka handla riktigare i framtiden.
     
    Enligt rabbinsk tradition var anledningen till det andra templets förstörelse "sinat chinam", ungefär "grundlöst hat". Det som hjälper mot "grundlöst hat" är dess motsats - ahavat chinam, ungefär "villkorslös kärlek" eller kärleksfulla handlingar som görs utan någon speciell orsak.
     
    Detta är för mig kontentan av Tisha be Av, och det är grunden för att det tredje templet - som enligt rabbinsk tradition inte ska byggas av människor utan av Messias - ska återuppbyggas. Vill du så kan du se det som ett spirituellt tempel, inte ett fysiskt. "
     
    Så till en marginell men högljudd typ av strömning:

    Många sörjande börjar naturligtvis längta efter att bygga upp templet igen, men detta är minst sagt komplicerat då Al Aqsa och Klippdomen står där. Det stannar för 99,9 % med en dröm, men några grupperingar förbereder sig på den dag man kan bygga upp templet igen, till exempel en grupp som kallar sig "tempelbergets trofasta". Andra radikala grupper som kvinnor i grönt, väljer att vandra runt stadsmuren till gamla stan i en manifestation om ett "befriat" Jerusalem.

    En kommentar från den youtubefilm som finns på kvinnor i grönt´s hemsida är lite skrämmande när man betänker citatets logiska konsekvens: " Så länge templet inte har återbyggts har vi inte nått vårt mål". Att återbygga templet kan inte göras utan att man river al Aqsamoskén. Gör man det är det bara att glömma att ens drömma om fred.

    När jag läste Judaistik (tyvärr allt för pyttelite) vid Uppsala Universitet minns jag hur man förklarade en viktig förändring i judendomen så här (på ett ungefär): "judendomen förändrades i och med templets andra fall från att vara en kult- och offerreligion till att vara en regel- och traditionsreligion. Detta på grund av avsaknad av kultplats i kombination med Diasporan" Kan man få vara så pragmatisk och fräck och våga komma med en synpunkt att det kanske var positivt för Judendomen att denna transformering ägde rum? Katastrof och katarsis men "inget ont som inte för något gott med sig". Å andra sidan vet man ju inte vart judendomen hade varit idag med templet och utan förskingring.

    Nu efter -48 och -67 och en ökad judaisering av Östra Jerusalem (a.k.a. "befrielsen" av östra J.) kan radikala grupper mer på allvar drömma om ett nytt tempel. En dröm som skulle kasta fredssträvandena om intet och kanske till och med frammana harmageddon (Vakttornets förklaring).

    Mer om dagen kan man läsa här eller här eller, varför inte här!

    Saknad!


    Sitter i Härnösand i eget arbetsrum med havsutsikt och planerar kommande vecka samt funderar på vad jag saknar mest från Holy Land. Det är nästan kusligt tyst och lugnt omkring mig på ett sätt som en del kallar "arbetsro". Men då och då fladdrar mina tankar tillbaka till Jerusalem. Just nu saknar jag att kunna slinka in i St James och lyssna på kören som sjunger en vesper. Men, klockan är 18:16 i Jerusalem så jag har ändå missat tillställningen...

    Transfiguration

    Idag kan man fira Kristi Förklaringsdag, transfigutation. Man firar denna dag till minne av en mysko händelse på Tabor-berget i Gallileen. Petrus, Jakob och Johannes som var med Jesus på berget såg honom bli lysande och hans "gudomliga härlighet uppenbarades".

    "Sex dagar senare tog Jesus Petrus, Jakob och hans bror Johannes med sig till toppen av ett högt berg, där de kunde vara för sig själva. Och på ett ögonblick förändrades hans utseende inför dem så att hans ansikte lyste som solen, och hans kläder blev bländande vita. Plötsligt visade sig Mose och Elia, och de samtalade med honom. Petrus sa: Herre, det här är ett bra ställe att vara på. Om du vill ska jag bygga tre hyddor, en åt dig och en åt Mose och en åt Elia. Men just då han sa det sveptes de in i ett ljust moln och en röst från molnet sa: Detta är min älskade Son, den som jag har utvalt. Lyd honom! När lärjungarna hörde detta blev de fruktansvärt rädda och föll till marken. Men Jesus kom fram till dem och rörde vid dem. Res er upp, sa han, och var inte rädda! Och när de såg upp, fanns bara Jesus där. "

    Matt 17:1-8

    Till minne av denna dag har man i de ortodoxa kyrkorna ofta en ceremoni som kallas "the Blessing of the Fruits" eftersom det också är skördedags. Så ät lite vindruvor och tänk på transfigurationen idag!


    Bombbehållare!

    Någon som minns gissningstävlingen för ett bra tag sedan. Här kan du läsa om den!

    Johannes och L8 är inne på samma teori som några lokalbor i Jerusalem, att det är en slags bombbehållare som man kan stoppa in bomberna i så de får smälla därinne istället för på folk.

    Johannes skriver så här:
    Det är en Bomb-behållare som sattes dit vid påvebesöket 2000... Helt plötsligt stod den bara där, samt ett dussin nya säkerhetskameror... När jag nyligen var i Jerusalem igen (Juli-Aug 08) kan jag bara konstatera att de små Gul-vita plast flaggor som smyckade staden vid besöket fortfarande kan beskådas lite här och var, där de hänger och skräpar på fasaderna innanför t ex New Gate... Så det är inte bara kameror och Bombbehållare som blev kvar utan även lite minne av festligheterna!

    Thank you!

    Angående de gulvita flaggorna; är du säker på att det är samma? Det katolska patriarkatet ligger en bit in från New Gate och de har haft många anledningar att flagga sedan millenieskiftet, till exempel nu denna sommar då de fick en ny patriark.

    Ett skepp...

    ...kommer lastat!

    Jag fick just ett email om en fredlig aktion som syftar till att bryta isoleringen av Gaza. Från Cypern kommer två båtar att avsegla med sikte på Gaza. Då jag gillar fredliga manifestationer kan jag bara önska dem lycka till! Då jag också är av den åsikten att det aldrig är ens fel att två bråkar noterar jag att de inte nämnt kassamrakerter mot Sderot osv i detta mail...  Men den pragmatiska sidan i mig hoppas ändå att denna manifestation lyckas över förväntan och att alla då lär sig att det är exakt så här man ska bedriva motståndet mot ockupationen - i TV, tidningar, med ORD, ord och åter ord. INTE med sprängningar och raketer! Bon Voyage!


    One Step Closer:

    Getting Ready to Sail to Gaza

    Aug 1, 2008


    Greetings from Cyprus! Our official training begins today, as we move one step closer to breaking the siege of Gaza. What may have seemed at one point a distant and somewhat exotic dream has become a solid reality. In just a few days we will begin sailing the SS Free Gaza and the SS Liberty across the Mediterranean to Occupied Palestine. And though there are still challenges ahead - things are falling into place, and there are some truly amazing people here making this happen.


    Among our group is Monir Deeb, a husband, father, businessman, and human rights
    activist from Los Angeles, California. Though he is also an American, Monir was born in Gaza City. As a Palestinian he is putting himself at great risk by sailing with us. We're thankful for his bravery. His enthusiasm and wisdom have become invaluable to this project. Among our group is Hedy Epstein, a human rights activist from St. Louis, Missouri, and a survivor of the Nazi Holocaust. Her sunny smile and gentle demeanor are a source of constant strength to us all. When she was asked in an interview about why an 83-year-old grandmother would want to sail on this mission, she replied,  "There are no guarantees in life. Perhaps no one should put herself in a situation that's dangerous. But my participation is a small contribution that I can make compared to the sufferings that the Palestinians endure every single day. And, if by doing this, we can tell the world what is happening there, then it's worth going.


    For those of you reading this - the spirit here in Cyprus is obviously high.
    More than 50 people have come here from around the globe; young and old, professionals and students, women and men, land crew or boat passengers, film-makers and media, old friends and new ones. Lauren Booth (a journalist, and former British Prime Minister Tony Blair's sister-in-law), has asked to join us on board. She arrives in Cyprus shortly. All of us understand that we may be risking our lives, but we are prepared to do so for this cause - our attempt to release, even slightly and temporarily, the 1.5 million men, women and children living in Gaza from the open-air prison that has been forced on them by the total Israeli blockade. 


    On July 29, 2008, we held our first press conference in Athens, Greece and
    announced that passengers, crew and journalists were beginning to arrive in Cyprus.  The conference room was packed with media, local supporters, and even a member of the Greek Parliament who came to support our efforts. Two of our organizers, Dr. Paul Larudee and Greta Berlin, both from California, talked about the project, and described what we hope to accomplish through our voyage - an end to the siege of Gaza, and an end to the collective punishment of the Palestinian people.


    Since the press conference, the Free Gaza Movement has been inundated with
    questions from the media. Many more individuals and organizations have asked to be included in this project as endorsers, and we are truly grateful for the outpouring of international support that is accompanying our efforts. And so here we are in our base camp, shuttling people from the airport, tracing lost baggage, attending meetings, going through nonviolence training, making shopping lists, cooking, cleaning, and taking care of all the mundane tasks that come along with an action as large as Free Gaza has become. 


    Already CNN, Reuters, Dutch TV, Al Jazeera, BBC, The Independent, The Times,
    The Scotsman, and the local Cyprus press are either working on stories or pressing to be on board, trying to fill the six positions we have available for the media.


    The Israeli authorities - no doubt on to us a while ago - have been putting
    out deliberate disinformation. Israeli newspapers have published articles that have their journalists asking follow-up questions for the authorities - are you really taking three European government officials? Is it really an ICAHD/ISM organised event? Where are the ships leaving from? Is this really going ahead?  The answer is "YES!" We are most definitely going ahead. In a few days we will leave Cyprus bound for Gaza. But our voyage will not end when we reach Occupied Palestine. Our voyage is but one step on a long journey toward peace and justice for our battered world. Will you join us on that journey?


    In Love and Hope,

    The Free Gaza Movement

    Cyprus to Gaza

    1 August 2008


    Artiklar:
    Reuters
    Maan (Palestinsk nyhetssajt)

    Haaretz 
    Jerusalem Post


    HG

    Nyss hemkommen från en begravning av mammas faster HG. Det var en stilig och värdig begravning av gammelfaster. Faster HG gifte sig aldrig, hon spenderade större delen av sitt liv på att läsa böcker och förkovra sig. Tror hon också klarade sig utan TV!

    Hon var lite av en aktivist. Hon var MOT fri abort och MOT preventivmedelsreklam. Vi har hittat ett litet häfte som HG skrivit som heter "Sanningen måste fram" där hon i dagboksform beskriver vad hon tänker och gör. Hade hon levt nu hade hon säkert bloggat istället.

    Här kommer några utdrag ur skriften "Sanningen måste fram":

    13/9 1969
    På eftermiddagen gick jag ut för att köpa en dagstidning, eftersom jag på löpsedlarna sett, att den innehöll en artikel, som berättade om hjälp åt abortsökande på annat sätt än genom bortopererande av deras ofödda barn. Antalet 10.000 aborter för år 1967, enligt statistiken, fyller en människa med en förfärlig skräck för massakern, som pågår på de oskyldigaste varelser, som finns. Det mest förfärande är att sådant kan fortgå i ett s.k. kristet land"..... "Ska jag skriva insändare? Eller ska jag tala med Röda Korset, Rädda barnen, K.F.U.K? Det är så underligt att inte kyrkan och frikyrkorna fått upp ögonen för orättfärdigheterna, som begås både mot de ofödda barnen och de kvinnor, som skulle bli mödrar." .... "Det måste väl vara möjligt att skapa en institution, ja just en institution, som kan ta hand om de blivande mödrarnas alla problemm, så att de kan föda sina barn. Och ser de sig inte i stånd att i fortsättningen själva ta ansvaret för barnet, står oändligt många redo att träda till och hjälpa. Det är jag fullständigt förvissad om. Hur kan sådan bestialitet få fortgå i ett land, där det sägs råda välfärd, hög levnadsstandard? Är det ingen, som är rädd för Guds straffdomar? Finns ingen barmhärtighet att vänta för dem, som är i den situationen, att de hellre genomgår en abort, än att de föder sitt barn? Ofärden kommer över oss, fortare än vi kan ana. Är vi inte alla medskyldiga, om vi inte höjer vår röst, griper in och handlar, då vi ser orättfärdigheten, kärlekslösheten och ondskan breda ut sig?"

    16/9
    "Idag har jag skickat en insändare till tidningen i abortfårgan. Jag skrev den igår kväll, och innehållet är ungefär detsamma som i föregående dagboksinlägg med en del ändringar och tillägg."


    22/9
    "Insändaren jag skrev för några dagar sedan har ännu inte varit synlig i tidningens spalter" ...


    21/1 1970

    "Jag har bara varit ute som hastigast i dag, men det var nog i denna ogudaktiga stad. Idag kunde sålunda en dagstidning meddela med stora rubriker på löpsedlarna, att en svensk forskare uppfunnit ett nytt abortmedel. Med spalterna fulla av redogörelser för nya preventivmedel. P-piller och nya abortmetoder närmar sig våra massmedier i sin otuktighet ganska mycket den sadism, som sades vara förhärskande i den tyska nazistaten. Här är det kvinnor och barn som är offren; männen själva behöver ju inte riskera något." ..... "Vore det inte anständigare, ad de, männen, stympade sig själva? De har inte fått någon annan tillåtelse i bibeln, om de inte kan tygla sina begär. "om din hand är dig till förförelse, hugg av den. Om ditt öga - - riv ut det.", lyder orden i bergspredikan, som Jesus riktar till mannen, då han förklarar och gör stränga tillägg till det sjätte budet; Du skall icke begå äktenskapsbrott, icks göra hor. Alltså icke bli andra till olycka, som nu sker. Vem får för övrigt ostraffad låta andra lida för sina egna gärningar?"

    23/1
    "Ja, här skall kvinnor och barnsvara för allt, bara dessa pornografiälskande bödlar får komma lindrigt undan. Pornografin är ibland statsunderstödd och samlag visas både i TV och i de skändligaste filmer liksom på teatern. - Kvinnorna skall därpå lägga sig på operationsbordet och forskarna är tydligen främst upptagna med att uppfinna allt modernare abortmetoder. Jag tycker det är svårt med detta hemska omoraliska tillstånd och med alla dess lögner i den offentliga debatten, och då det inte hörs några verkligt kraftiga reaktioner från något håll, förmår inte heller jag göra något."


    9/2

    "Idag har jag åter avsänt en insändare till en av de stora dagliga tidningarna. Jag var tvungen. Jag kommer inte ifrån tankarna på de gräsligheter, som numera dagligen sker överallt."


    Här följer ett antal dagboksinlägg som beskriver hur faster HG ringer och frågar olika organisationer vad de tänkt göra i frågan samt hur hon börjar jobba med namninsamlingar samt hur hon letar en organisation att ansluta sig till. Hon reagerar också mer och mer på de "omoraliska" löpsedalar som hon ser om preventivmedel. Hon ringer också upp barnavårdsnämnden för att undersöka vilka alternativ som abortsökande kvinnor har. Då få alternativ finns och då ingen verkar göra något åt "ogudaktigheterna" så förefaller det som att faster HG själv blir en aktivist:

    16/6
    "På T-banan hade de så vidrig reklam för preventivmedel häromdagen, att den väl borde stämplas som sedlighetssårande. Om jag måste resa med den flera gånger den här veckan, tänker jag ta med mig en burk svart färg och måla över. Det är omöjligt att stå ut. Man får se vad som händer. Så otillbörlig för alla vanliga anständiga människor. I denna sedeslösa stad med dess ständiga tal om preventivmedel och all slags otukt - med tusentals aborter som uppenbar konsekvens därav - finns inte minsta anledning för kvinnorna, som skall svara för allt, att inte företaga sig åtminstone något, som vittnar om motstånd mot förstörare och skadegörare, till den verkan det hava kan."

    28/6
    "Lyckligtvis hade de måst avlägsna den anstötliga reklamen för preventivmedel i T-banan, så jag behövde inte göra något ingripande med den svarta färgburken, inköpt för ändamålet!"


    Sedan fortsätter dagboken med beskrivningar hur faster HG lämnar lappar, skriver debattinlägg, skriver till riksdagsledamöter samt blir mer och mer upprörd över "mentaliteten som råder".

    18/11 1971
    "Efter att ha passerat en myckenhet ovanligt obehaglig pornografisk reklam vid en promenad på stan idag kunde jag inte längre förbli overksam. En osedlig, ruttet otuktig "lukt" stod ständigt omkring mig och när jag återkom hem, gick jag genast och köpte svart färg och pensel. Nu har jag målat några pappersark svarta och sedan textat på dem med stora bokstäver i vitt sanningen om de 20.000 aborterna i fjol. Och sedan ställde jag frågan, om manssamhället i trots därav skall få fortsätta med sin skändiga pornografiska diktatur här i landet? Jag tänker gå ut och medelst häftstift placera ut de svarta pappersarken över de fulaste pornografiska löpsedlarna och filmbilderna."


    20/11

    "På vägen till kulturhuset placerades alltså ut ännu ett antal ark över de värsta skamösheterna. Jag önskar jag haft mod eller tillfälle - mod är nästan inte tal om i så angelägna sammanhang - att sätta upp en text någonstans även i riksdagshuset. Jag hade kunnat lägga den på bordet vid talarstolen. Men jag hade förbrukat dem jag hade tagit med mig redan. Dess sanningar skulle ha varit ytterst nödvändiga bland alla sofismer och meningslösheter, som brukar förekomma vid riksdagens debatter."

    Då faster HG inte ser några resultat av lapparna övergår hon till att först gå till "mentalvårdsbyrån" för att där få information om vilka alternativ som unga havande kvinnor har när de söker för abort och sedan beger hon sig själv till olka kliniker och sprider denna information.

    ___________________

    Trots att jag i sak tycker annorlunda än min gammelfaster så kan jag inte annat än beundra henne för det mod och den handlingskraft hon visar upp! Många kan sitta och ondgöra sig över rådande fenomen, men hur många skrider till handling? Närhelst jag tappar modet ska jag tänka på faster HG och hennes målarburk i handväskan. "Det finns saker man måste göra, annars är man ingen människa utan bara en liten lort".

    Den 23/1 skriver hon att hon inte orkar göra något då ingen annan gör något. Men sedan fortsätter hon med insändare, färgburk, skrivelser och plakat. Snacka om föredöme!

    Vila i frid, faster HG!