Helhet och fragment

Nu pågår Världens Fest för fullt i Växjö. Cirka 2500 människor är här på detta stora event som Svenska Kyrkan arrangerar. Ett par hundra olika aktiviteter finns att välja på så dagarna fylls med riktigt spännande innehåll. Då jag ofta längtar tillbaka till det Heliga Landet kunde jag inte motstå att gå på vernissage i Visby Domkyrka. Det var den palestinska konstnären Faten Nastas som ställde ut en installation som heter "Helhet och fragment" i ett av kyrkans rum.

Faten hade varit på ett besök tidigare i Visby och när hon såg rummet längst nere i kyrkan kom inspirationen, berättade hon. Det var mycket lätt att förstå, för i den ganska moderna och luftiga kyrkan med många utsmyckningar i glas, avviker rummet längst ner lite... Ingången till rummet påminner om ett valv från Jerusalem eller Betlehem - välvt och "halvfärdigt" - ungefär som man hittat nån valvbåge i en arkeologisk utgrävning. Ett fragment av väggmålning understryker detta akrkeologiska intryck ytterligare.

Installationen bestod av ett stort antal lerskärvor som låg utspridda på golvet och i mitten av rummet utgjorde den arabiska texten från Matteus 11:28-30 (Kom till mig alla ni som är tyngda av bördor och jag ska skänka er vila. Ta på er mitt ok och lär av mig som har ett milt och ödmjukt hjärta, så ska ni finna vila för er själ. Mitt ok är skonsamt och min börda lätt). Texten var i ett vitt material och det såg ut som en krona i mitten av alla skärvor på golvet.

Själva lerskärvorna hade fått mönster från de palestinska folkdräkter kvinnorna i Palestina brukar bära - Faten hade valsat folkdräkter och lera så att korsstygnen på klänningarna fått göra avtryck i leran. När leran sedan bränts har de slagits sönder i mindre bitar.

Innan jag gick in i rummet med skärvorna hade jag fått höra att efter söndagens gudsstjänst kunde den som ville få plocka med sig en skärva.

Jag började då fundera på den diaspora som nu många palestinier lever i. Det finns nu mer palestinier utomlands än i Det Heliga Landet. Det var lätt att förstå sorgen och smärtan i detta när jag såg alla lerskärvor. Så gick mina tankar åtminstone och de förstärktes när någon råkade trampa på en lerskärva så den pulvrisserades under en sko med ett kras-ljud. Starkt!







Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback