drygt ett år

Nu har det gått ett drygt år sedan jag började blogga. Konstigt vad tiden går fort egentligen! Det jag mest kommer att minnas av 2006 är Jobbet i Jerusalem samt knäoperationen. En trevlig sak och en mindre trevlig. Jag ångrar inte jag hoppade på detta jobb, det har varit ungefär så intressant, krävande och omväxlande som jag föreställt mig. Knäoperationen däremot har varit mycket värre än mina vildaste fantasier. Fortfarande efter en dryg månad är det stumt och stelt. Små pytteframsteg kan skönjas, men jag är inte den som äger ett stort tålamod. Jag tror dock att döda havet och värmen i Jerusalem kommer göra susen när jag kommer ner igen. Ska kanske också börja simma på YMCA?

********************************************************************************

Hur som helst, nu en utvärdering av förra
årets nyårslöften:

  • Läsa minst en "pluggliknande" bok varannan vecka! Nja, men jag har KÖPT "pluggliknande" böcker så det räcker några år in i framtiden. Har läst typ EN sådan bok i månaden...
  • Minska till 75 kg innan 31/12-06! Ha! Detta är väl en obligatorisk punkt på ALLA mina nyårslöfteslistor. NÅN gång slår det in?
  • Amortera bort ICA-lånet! YES!, dessutom Statoil, IKEA och banklånet. Enda kvarvarande lån är CSN...
  • Hålla liv i min blogg, minst varannan dag i snitt! YES, detta är typ det 300:ade inlägget i år! Faktiskt riktigt kul med en egen blogg att vräka ut sitt ego i!
  • Kunna hanka* mig fram på arabiska! YES! Men undrar vad som räknas som minimigräns i hankning? Har dock haft liten konversation om Betlehem i taxi: Hätha baled kadima we hellu, anna biddi aroh ala kniise min fadlak! Har dessutom papper på att "level 1 in spoken arabic is successfully compleated"
  • Kunna hanka* mig fram på hebreiska! Hm, jag var ju tvungen att välja. Och då arabiskan till skillnad från hebreiskan är ett världsspråk var valet enkelt.
  • Köpa MER kläder och MINDRE prylar! Ja, om man inte räknar alltför noga på alla DVD-filmer. Men en skärpning när det gäller kläder har det blivit!


  • WOW! Fler uppnådda löften än ouppnådda! Ska klura lite på en ny lista till imorgon. Lämna gärna några förslag!


    Julen är över!

    Nu är julen slut för den här gången. Jag tror denna jul kommer gå till historien som en av mina allra trevligaste hittills. Mor, Far, Ola, Karin och jag firade tillsammans. Lämpligt mycket paket till alla och envar, trevligt vid julbordet, "kan du vissla Johanna" och "Karl-Bertil Jonssons julafton" på TV...

    Av Ola fick Karin ett "singstar-spel" som gladde hela familjen och senare släkten från både övervåning och Nyadal. Innan Lisa kom kännde jag mig tämligen vass på några låtar. Mina favvolåtar var "Crazy", "Life on Mars" samt "Imagine". Jag kanske blev övermodig vid ett femtal tillfällen och gav järnet på Whitney Hustons weilande också, men om det ska man inte blogga alltför utförligt. Nu går en hel del kusiner (och jag) i "köpa-playstation-2-och-singstar-tankar". Så "huk er i bänkarna" vid nästa kusindrabbning!

    Som vanligt går roliga jular alldeles för fort. I skrivande stund är Ola och Karin tillbaka i Hufvudstaden på sina respektive jobb. Jag ser mycket fram emot nästa träff!

    God Jul!

    God Jul!

    Du stjärna över Betlehem
    o, låt ditt milda ljus,
    få lysa in med hopp om frid,
    i varje hem och hus!


    Var nyss till Sjöliden där morfar nu bor på den traditionella julbönen. Min kompis Magnus som är kantor spelade till psalmerna och dockstas präst pratade lite. Mitt i "nu tändas tusen juleljus" blev jag plötsligt jätterörd. Jag menar, man sjunger ju dessa sånger för traditionens skull och funderar kanske inte så mycket över det. Tidigare har jag kanske associerat Betlehem till gulligt jesusbarn a la Barnens Bibel. Nu, efter ett år i Holy Land är det som mina omedelbara tankar istället går till dagens Betlehem, murar och checkpoints. Att då sjunga om att betlehemsstjärnan ska ge hopp om frid för oss blir då helt bakvänt! Istället borde det vara tvärtom! Varje hus och hem borde lysa med hopp om frid i Betlehem!

    Bye, bye!

    Bye, bye!
    Hamnpiren, bye bye!

    Måste bara blogga ett kort på min före detta lägenhet till alla som inte hann hälsa på mig. Här bodde jag ett drygt år. Höll först på att planera den i typ sju månader medan jag var "mammbo" innan den var färdigbyggd att flytta in i. Sedan blev det en hel del balkongsittning under soliga dagar och nån bubbling i jacuzzin. Jag trivdes bra med att bo "compact living" på 43 kvadrat, tyckte jag fick till det ganska bra egentligen. Trist att nyinköpta bordet från indiska bara hann stå där någon månad innan jag packade ihop rubbet och drog till Jerusalem. Ångrar jag mig; NO WAY! Bara stänk av vemod kvar....
    Kom på en "jag-mötte-Lassie" också,
    Tommy S bodde i samma hus, längst upp när han spelade i MoDo!

    Tibble

    Tibble
    Världens goaste katt; Tibble!

    Tibble är bland det mest kräsna man kan hitta i kattväg. Det enda som duger är "räkfrossa", ett torrfoder man köper på ICA. Idag hade det blivit lite lax över efter gravningen och vi kokade detta till Tibble. När det svalnat ställde vi förväntansfullt ned det till honom. Några försiktiga slick senare övergick han till att knapra räkfrossa istället. Snopet! Till jul ska vi kolla vad han säger om riktiga räkor, men jag är skeptisk, det kan vara nåt fel på katten. Vanliga råttor duger bra, och som sagt ICA´s räkfrossa. Men allt annat...

    Dagarna går...

    Nu svishar dagarna på! Jag minns dessa dagar som jättesega när jag var mindre, nu fullkomligt rusar dagarna på. Same, same... dag efter dag. Kliva upp, durscha, frukost, träna, TV, dator, bok, TV, lunch, TV, middag, träna, TV.....TV....TV.... Då och då lite medicin. Man skulle kunna tro att jag sväller på alla bredder av att vara hemma och bli ompysslad av mor, men faktum är att operationen har EN positiv bieffekt; jag lättar! Hittills 6 kilo!!! Men ingen glädje är permanent, förmodligen är det musklerna som håller på att försvinna........

    My stuff...

    My stuff...
    Flyttlass...

    Förra veckan gick flyttlasset med grejer från min enormt fina lägenhet på Hamnplanen i Övik till morsans garage i Docksta. I morgon skriver jag kontrakt och säljer lägenheten. Jag är vemodig. Ni som har hälsat på mig vet vilken fin lägenhet det är! Typ 20 meter från havet, segelåten som låg utanför vid bryggan, den stora härliga inglasade balkongen ut mot havet, den djupa jacuzzin, sjöstensmosaiken i köket, inbyggnadsugnen... Åhhh, (djup suck), vad jag kommer att sakna denna oas!

    Å andra sidan.... Skuldfri på banken, friheten att kunna nappa andra spännande jobb när jag kommer hem för gott från Jerusalem, ovissheten av vad framtiden har att ge...

    VEMOD, VANKELMOD och VÅNDA.

    Är jag dum? Varför inte vara kvar i det trygga säkra? Varför ständigt denna äventyrslust och rastlöshet? Borde inte också jag satsa på att skaffa mig en präktig familj och gå på parmiddagar och sitta och jämföra barn i lekparkerna?

    Med detta INTE sagt att jag INTE kommer tillbaka till Övik. Vill bara ha fler möjligheter...

    Ånger!

    Nu börjar jag ångra min operation! Tre veckor sedan läkaren satte kniven i mig och två veckor sedan jag kom hem. Resultat: Knapp synbar förbättring och fortfarande gör det djävulskt ont! I snitt 6 C-brus om dagen... Nu skulle jag vilja reklammera hela ingreppet, jag tror jag fick ett måndagsexemplar av knä.

    I går kväll var det hyffsat, men idag har det varit hemskt! Sov inget natten som var, knät stenhårt svullet på ovansidan och värk när jag sitter, står, går, ligger, böjer, sträcker... BLÄ! Jag börjar också fundera över min dödlighet, kanske det här är slutet?

    Enda framsteget var att jag pillrade bort de sista häftklammrarna idag. Ärret ser ok ut. Bara ett par centimeter blir brett, annars ett fint streck. Satte ett plåster över "fula" biten tills vidare. Det man inte ser finns kanske inte...?

    Santa Christmas

    Nu har ÖA (Örnsköldsviks Allehanda) lyckats med kul artikel igen... Appropå Jul och Jesus:

    "KORSET ÄR för många sätt en udda symbol. Det står ju för så mycket på en gång: död, lidande, återuppståndelse - det är ett livets tecken likaväl som dödens. samtidigt är korset en symbol som omedelbart skänker trygghet. I samband med den kristna världens ökande resande världen runt jorden. har flera ickekristna religioner börjat ta till sig västerländska symboler i ett försök att blidka penningstinna turister. Och att använda sig av korset ligger då naturligtvis nära tillhands. Inget fel i det. Bara man inte gör som en asiatisk galleriaägare gjorde förra julen: han hälsade de något skräckslagna turisterna med en påkostad parad av korsfästa tomtar som kantade hela gallerian. Den sanna julkänslan hade svårt att infinna sig."                                          (ÖA 061216)


    Rätt tänkt, men så fel det blev...

    Sprättning!

    Sprättning!
    Stygntagning!

    Nåja, på måndag är det egentligen dags att plocka stygnen, men då några stygn (eller snarare klammrar) sticks började jag idag med att ta bort varannat stygn. Jag har alltid velat ta stygnen själv, åtminstone de som sitter där man lätt kommer åt. Vad är lättare åtkomligt än ens egna knän? Dock var detta med klammrar en ny erfarenhet, man måste ha specialtång. Lyckligtvis kunde moster låna en sådan från BB, sen var det bara att börja sprätta. Lätt och kul! På måndag tar jag de sista, sammanlagt hade jag hela 37 stygn att plocka, så det räcker en stund...
       Främsta anledningen till att jag gör detta själv är att det brukar bli så stressigt när man går till sjuksköterska, de har ju liksom en utmätt tid för detta piller. Det har inte jag. Dessutom är det så mycket billigare också! Blev av någon underlig anledning skriven i Jerusalem så vård är en dyr historia. Sjukhus 800 spänn per dygn istället för 80. Sjuksköterska runt en femhundring. Nu sparade jag femhundra pix och fick ett litet nöje dessutom!

    Lucia!

    Lucia!
    Måste blogga en barnbild så ingen får för sig något om min inställning till barn... Detta är mitt kusinbarn Agnes som lussar. När barn är hela och rena och inte snorar på mig och inte skriker så är de hur gulliga som helst! Sedan får de gärna vara viljestarka och finurliga... Precis som Agnes.

    Slisk OD!

    Jag är en självplågare av stora mått! Efter sjukgymnasten var jag lite mör och parkerade därför rumpan i TV-soffan och såg det mesta som gick att se. Men efter en stund med pastor Camden i 7:e himlen var det bara nog! Som vanligt var det ett prettotema, den här gången handlade det om att gå och rösta (det var väl stundande val när denna episod sändes i Amerika). Det slutade med att lilla Ruthie (som vanligtvis är lite av familjens rebell) brister ut i ett valtal som går ut på att barn inte får rösta. Om barns skulle få rösta så skulle allt bli bättre. Därför måste barn uppmana "alla som älskar dem" att rösta FÖR dem istället. I slutvinjetten ser massor med barn och vuxna in i kameran och säger gravallvarligt: "Vote for me", "Vote for me" ....... "vote!"
    HU, RYSNINGAR!!!!
    Kom på en sak till också, den sliskige pastorn är med i rymdbesättningen på USS Enterprise (eller vad farkosten nu heter i Star Trek" SNACKA OM ATT DEGRADERAS!

    Morgonens episod av sjunde himlen ska handla om barnbekymmer.... RÄDDA MIG FRÅN ONDO!


    Veckor som går

    Vad tiden går fort ibland! För en vecka sedan slapp jag äntligen ifrån sjukhuset. Höll på att bli vansinnig av den svenska vården; "Och hur går det med magen, då?" Vad jag ogillar att man frågar detta högt och ljudligt inne på rummet när andra hör det!
    För två veckor sedan låg jag på IVA och hade djävligt ont!
    För tre veckor sedan var jag i Jönköping och lyssnade på intressant föredrag.
    För fyra och fem veckor sedan var jag snorig
    För sex veckor sedan vid den här tiden var jag i Holy Sepulchre med en grupp.

    Inshalla OM fem veckor är jag tillbaka i Jerusalem igen! Längtar dit ganska mycket nu. Nog för att benet sätter käppar i hjulen i dagsläget, men jag gör sjukgymnastik varje dag trots klen framgång. Böjningen fortfarande usel! Imorgon är det dags för sjukgymnasten att konstatera detta...

    O Helga Natt!

    Måste slå ett slag för kusin Nils Jul-videoklipps-kalender. Ny film var dag. Dagens O Helga Natt slår nog de flesta varianterna av detta odödliga julstycke!

    Saxat ur ÖA

    Hittade en ganska tragikomisk notis i dagens ÖA (Örnsköldsviks Allehanda):

    "ÖRNSKÖLDSVIK. Två personer stoppades på tisdagen efter att ha stulit mat till julbordet. Den ena en kvinna i 75-årsåldern. Kvinnan stoppade på sig prinskorv och aladåb på Coop Forum innan hon gick mot utgången, där hon stoppades av varuhusets butikskontrollanter. Den andra snattaren, en man i 55-årsåldern, stoppade på sig en julskinka på ICA i Örnsköldsviks centrum. Gick sedan mot utgången med skinkan putande under kläderna. Även han stoppades av butikskontrollanter."  (allehanda.se)

    Vad är mest pinsamt, åka fast för snatteri eller att man hade snott just en aladåb?


    Mera skitont. Skit!

    Nu börjar jag misströsta. Jag tror det är femte natten utan sömn och det tär på krafterna. Lyckligtvis så kan det hända att jag slumrar till nån timme på dan istället. Har mer ont nu än på sjukhus och hypokondrikern i mig börjar misstänka att benet ska bli svart och falla av inom kort. Stora mörka blåmärken stöder min tes.

    Har kommit på att vänstra benet nu är något längre än det högra (igen), Skit! Jag som både haft märlor i högra (som bromsat tillväxten) SAMT förlängt det genom en plågsam utdragningsprocess, Är jag nu tillbaka på ruta ett igen? Men OK, jag kan ta skillnad i längd bara smärtan försvann. Typ NU! Ca 10 C-brus om dan gör ingen glad...

    EXTREME makeover

    EXTREME makeover
    När jag ändå är i farten och leker lite med inköpt röntgen CD kan jag inte låta bli att lägga ut ännu en bild. Detta är samma ben före den extrema makeovern. Lägg märke till hur ledytorna möts och nöts mot varandra under gång till höger i bilden. ONT värre gjorde det ibland. Notera även den kobenta vinkeln som nu rätats ut. Kanske det är OK att ha skitont några dagar till när man gjort denna makeover?

    Under skinnet...

    Under skinnet...
    Detta är jag. Vänster ben. Notera att man använt häftapparat istället för tråd... Men nog är ledytorna numera jämna och fina?

    Skitont!

    Konstaterar att jag inte kan sova och att det gör skitont! Nu borde nån komma sättandes med en morfinspruta... Å andra sidan tror jag inte det skulle hjälpa, amatörläkaren i mig har konstaterat att jag behöver penincillin då halsen är röd. Coolt om det skulle stämma och ännu bättre om det skulle hjälpa,,, Ullånger VC first thing in the morning...

    Åter i Docksta

    Har grava problem att böja vänster knä, så bloggandet får bli kortfattad...

    Söndag: Inläggning och skrubb inför operationen
    Måndag: Dagen D, opererades. Ryggbedövning + sömnmedel. Vaknade dock upp mot slutet och kunde höra ortopeden gå lös med såg, hammare och nåt fräsjärn (lät det som). Senare även häftpistol. Hamnade efter denna pärs på intensiven. ONT! Är bara förnamnet...
    Tisdag: Skitont! Halva dagen på IVA, sedan upp till avdelningen. SKitont. Kateter i ryggen (fyra olika stick där...)Framemot kvällen tyckte de på avdelningen att jag hade lite väl ont för att få vara kvar på avdelningen. Tillbaka till IVA. Skitont igen. Pulsen ibland på 150/90 (=när det var skitont) och ibland på 70/30 (när jag var groggy).
    Onsdag: Upp till avdelningen. Ont. Böjträna, sträckträna, gåträna. Nästan skitont, mer medicin + nån morfinspruta.
    Torsdag: Böja, sträcka, gå. Ha ont. Slumra till ibland.
    Fredag: Hemlängtan startade. Pendlar mellan ont och nästan skitont.
    Lördag: Mer hemlängtan. På natten hade mina salsgrannar snarktävling. Noll sömn för min del...
    Söndag: Grym hemlängtan, taskig böjvinkel, gåtränar mycket så de kan släppa hem mig. Skitont på natten men vägrade morfinspruta (då hade de säkert behållit mig). Gav igen på salsgrannarna med egen snarkkonsert framemot morgontimmarna. Fick strålande recensioner!!!
    Måndag (idag): Träffade sjukgymnast som också konstaterade taskig böjvinkel, röntgen (bild kommer inom kort...), utskrivning och hemskjutsning av Elisabeth (BÄSTA kompis man kan ha!!!)

    Nu: Har insett att soffan hemma + massagekudde har helande effekt. Går också mycket bättre att träna.

    Diverse utvärderingar och minnesbilder från tiden på sjukhus kommer inom kort...