jerusalem

När jag var hemma i Övik kom en elev och skulle fråga mig om skillnader mellan Sverige och Israel. Mycket prydligt hade hon skrivit två rubriker och jag skulle förklara skillnaderna var det tänkt. Då jag bara hade några minuter innan jag skulle in till en klass blev det en mycket kort förklaring som förvirrade snarare än förklarade. Jag sa: "Då jag bor i Beit Hanina och jobbar i Gamla stan rör jag mig inte så mycket i Israel". Kom sedan på hur förvirrande detta kan vara för en stackars gymnasieelev! För att förstå detta kan man börja kika på en karta med Västbanken och Jerusalem och kolla i historieboken vad som hände i de olika krigen, tex det år 1967. Enligt internationell rätt anses Västbanken som ockuperad av Israel. Att jag då skulle säga att jag bor i Israel är som om en dansk år 1943 skulle säga att han bor i Tyskland. Jerusalem är också lite trickigt. Enligt FN skulle Jerusalem vara en internationell stad som alla trosinriktningar skulle få tillträde till. Israel säger sig ha sin huvudstad här, men det har inte erkänts av de flesta länder (tex har Sverige bara konsulat här och ingen ambasad, ambasaden ligger i Tel Aviv).

På grund av detta säger jag att jag befinner mig i Holy Land, Mellanöstern, Israel/Palestina och liknande omskrivningar. Vissa av mina bloggläsare anser att jag solklart befinner mig i Israel, andra lika solklart att jag är i Palestina. Enligt min definition är jag i Israel när jag går över den (osynliga) gröna linjen från 1967.

NU ser jag med spänning fram emot intressanta bloggkommentarer i detta ämne...

Äntligen tillbaka i Beit Hanina! Vad skönt det kändes att komma innanför tröskeln till lägenheten! JAg satt på planet ner och funderade vad som egentligen är hemma och kom fram till att det faktiskt börjar kännas som att det är här i Beit Hanina som "hemma" är. Hos mor finns förvisso en hel del möbler och grejer, men ändå är det inte som att vara helt hemma.

Redan i gången från flygplanet i Tel Aviv kände jag igen mig i det att säkerhetsvakter plockade ut de med enligt något kriterie suspekt utseende till lite extra förhör. Jag stod och väntade på en stipendiat som kom med samma flight en stund och roade mig att under den tid jag väntade gissa vilka som skulle bli extra förhörda. Kusligt nog gissade jag rätt på en hel del personer.

Nu får det bli en tidig kväll, resan till Sverige tog mycket energi. Både resan i sig och att träffa vänner sliter. Visst är det roligt, men i stressen att hinna med många man känner blir det lite ytligt. Att komma en dag på Parkskolan var intressant, men varför i hela friden skulle jag försöka ha en eftermiddagslektion på tre timmar med trötta elever som kommit hem från Afrika? Jag var färdig att slutgiltigt kasta in handduken som lärare när jag kom på att många faktiskt varit på resa och att det inte enbart var på grund av min usla lektion de var trötta... Nu kan det hända att jag blir lärare igen när jag kommer hem. Men bara kanske...

Back in Sweden!
Lite konstigt känns det att vara tillbaka i kylan efter två intensiva månader i Holy Land. Som tur är kommer jag tillbaka igen redan nästa vecka, nu är det mest att jalla på mellan alla kurser och möten.

I morse under hotellfrukosten på Star vart det plötsligt lite spanmöjligheter då en massa utställare på vildmarksmässan var där. En massa helyllegrabbar i UTE-outfit spankulerade runt frukostbordet. Mums! Jag roade mig med att försöka gissa vilka som var "äkta vara" och vilka som tillbringar långa stunder framför spegeln varje morgon för att se lämpligt vindrufsiga och vildmarksovårdade ut. Jag kom fram till att det mest var "wannabes" där...

Nu har jag genomlevt en lååååång kursdag och ska nu till city och bränna pengar på DVD-filmer. Tjohopp!

Nu är väskan packad för Sverige och jag sitter och väntar på taxin till Ben Gurion. Det ska bli kul att komma hem en sväng och träffa familjen, släkt, elever, vänner. Men ärligt talat ska det bli skönt att sedan få komma tillbaka till värmen igen. Då jag läser om snöglop och nollgradigt går det kalla kårar längs ryggraden och mitt knä får stora skälvan.

Programmet:
Måndag-onsdag: Kurs i Stockholm
Torsdag-fredag: Diverse möten i Stockholm
Fredag kväll: Träffa vänner i Örnsköldsvik
Lördag-Söndag: Bara vara i Docksta med mor
Måndag: Parkskolan, förbered fika!
Tisdag: Mer möten i Stockholm
Onsdag: Resedag

Bloggandet kan nu bli lite sporadiskt, men håll ut! Snart är jag på plats i Jerusalem igen och rapporterar vad jag har för mig! Mycket är på gång här, så det är spännande var dag. Hamas håller på att forma regering och israelerna är inne i slutspurten av valkampanjandet...

I morgon överger jag HOly Land för en dryg veckas vistelse i moderslandet. Jag gruvar mig lite att fara hem till Sverige, främst eftersom jag är så otroligt bra i mina knän när jag är här. Kryckan ligger oanvänd och jag börjar glömma hur C-brus smakar. Ingen skulle kunna misstänka om mig att jag ska få ett nytt knä inopererat i höst. Trapporna i gamla stan var jobbiga i början, men nu känns det mest bara roligt att promenera runt och glo på folk. Kan det vara holy air i holy land som har denna positiva effekt på mig?

Nu sitter jag och gör min sista arbetsdag innan jag far så nu är det en hel del fix att göra. Jag har en hel del beställningar på Crocs (360:-), så jag ska göra ett sista shoppingbesök i morgon innan jag far hem. Lite kaffe, sjalar, böcker ska jag också hitta till de som önskat detta...

Begav mig till västra för att leta projektor till centret. Första stop blev när jag skulle fylla på i börsen vid en bankomat. Före mig i kön stod en religiös jude som i väntan på sina pengar började be in mot bankomaten. Det såg hur kul ut som helst! Jag har ju varit vid klagomuren många gånger och sett judar be, men att se samma grej fast in mot en bankomat gjorde att jag fick bita mig i kinden för att inte skratta...

Nu har det varit intensivt jobb i en dryg vecka. Då vi har kämpat på bra, jag och Hania belönade vi oss med att gå på najs plejs i Beit Hanina och käka kyckling. Jag har fortfarande ogjorda saker på min "göra-lista" men då jag börjat med de jobbigaste sakerna har jag nu enbart lätta saker kvar, typ köpa en bok, köpa projektor, maila lite, bokföra och skriva artikel. Känns överkomligt att hinna med innan jag ska hem till vintern i Sverige på söndag.

Vädret här blir bättre och bättre, men nätterna är fortfarande riktigt kalla! Det är också omväxlande väder. Ömsom t-shirt och solbrillor och ömsom fleccetröja och sockar. Men snart är det sommar!

Återigen lyser solen och jag har precis passat på att ha lite falafel-paus sittandes utanför Jaffaporten. På vägen dit kommre jag i samspråk med A, en trevlig filur som livnär sig på att guida folk i gamla stan. Han var idag så ledsen och arg! Han hade gjort upp med ett amerikanskt par att guida dem en längre stund för 300 shekel. Precis som han skulle börja guida, kom en israel upp till det amerikanska paret och säger till dem: "Passa er, han är en arab!". Amerikanarna lämnade då A. Ingen guidning, inga shekel... Då turistsäsongen är trög så här på våren och det idag mest är helglediga Jerusalembor i gamla stan, så var denna förlust av två kunder oerhört kännbar för A. För inte tala om kränkningen!

Satt sedan i solen med min falafel och kom att surra med nästa person, en amerikanska med filipinskt ursprung som jobbade med någon slags NGO här. Jag berättade A´s historia för henne, och hon i sin tur berättade en scen som utspelats framför hennes ögon på en buss häromdagen: Två afrikaner (israeliska medborgare som invandrat från Etiopien) kliver på bussen. En säkerhetsvakt på bussen börjar skrika (på engelska) till dem att "de ska åka tillbaka till sitt Afrika-land och inte komma och ta plats i "hans" land"...

Ganska mycket av denna öppna rassism pågår här. Man blir så förvånad. Eftersom Israel är öppet för judar från hela världen tycker jag att människorna här lärt sig att samexistera vid det här laget. Istället råder en hierarki som liknar det indiska kastsystemet. Här är det Amerikanske judar överst följt av europeiska judar. Sedan en rad andra grupper, som inordnar sig nästan med utgångspunkt av färgen på ansiktet. Judar från Afrika hamnar längst ned på denna skala. Sedan finns det förstås människor som nästan blir som de "oberörbara" i Indien, typ; druser, palestinier, västbankbor, flyktingar... 

NATURLIGTVIS förstår jag att inte alla som bor här är rassister, i Sverige finns det också rassism. Skillnaden som jag ser det är att det här är betydligt fler skikt i denna statusskala med vitt på toppen...

Fasen vad transportsträckan mellan lägenhet och jobb är intressant! Varje dag händer något nytt man kan blogga om...

Idag var det mindre trevligt. Först blev jag jätteglad, bussen dök upp på "min gata" så jag slapp gå ca en kilometer till ett "säkert busställe". Yes! Men så kom vi bara upp för en backe, där stötte vi på en tillfällig Checkpoint. Denna gång stannades bussen av tre militärer med gevär. Två vaktar utanför medan en kliver på och går längs gången och kollar allas ID-handlingar eller pass. Som tur är har jag nu fått in en rutin att alltid kolla att jag har "pass, plånbok, mobiltelefon och nycklar" med mig när jag går hemmifrån. Soldaten kollar även mitt pass. Vissa pass behåller han, och när han kikat klart tar han med sig dessa människor ur bussen. Bussen kör sedan vidare. Efter ett par hundra meter stannar chauffören och tar betalt. Detta tycker jag är ett väldigt sympatiskt drag, att ta betalt av de som lyckas ta sig igenom kontrollerna! Han hade annars gjort en extraförtjänst eftersom han då har platser över i bussen och kan ta på fler passagerare...

Vid Damaskusporten står en till "temporary checkpoint". Eftersom det är fredag spärrar man ibland av för icke-muslimer att gå in i gamla stan via Damaskusporten. Jag kände helt enkelt inte för att ta omvägen på utsidan muren, så jag halade upp kapuchongen på jackan, tittade ner i marken och travade på. Yes! Kom igenom helt utan frågor och kunde sedan traska genom gamla stan till Jaffaporten!

Sitter nu på jobbet och det känns lite segt. Dels är Hania ledig och dels blev det sent (00.45) igår innan jag kom hem eftersom jag var på centret för att säga tack och hej till en trevlig grupp från Härnösand.

Ibland kan man se de mest udda företeelser i Jerusalem! Imorse när jag som vanligt promenerade genom gamla stan kom en man och gick om mig, bärandes på ett stort träkors. Här och där finns i Jerusalems gamla stad olika "stationer" som är förknippade vid olika händelser av Jesu golgatavandring. Vid stationen där "jesus faller med sitt kors" stannade mannen upp och satte ned korset han släpat på. Åhå, tänkte jag. Mannen är from. Han ska säkert be en liten skvätt? Precis som jag tänker detta tar mannen upp en cigarett och tar en liten rökpaus. "Outgrundliga äro Herrens vägar", detta var ett nytt sätt att ihågkomma den 2000 år gamla historien. På något vis riktigt sympatiskt, snacka om kulturmöten!

Har idag varit med en grupp från Härnösand och flytit runt lite i Döda Havet. En fantastisk känsla, man skrattar och skrattar. Snacka om udda upplevelse. Att flyta som en kork i saltlake. Typ om man får en större kallsup måste man bli magpumpad för att inte bli förgiftad...

Efter detta bad stannade vi till och kikade på Qumrangrottorna, där man för ett tag sedan hittade 2000 år gamla textrullar. Ganska coolt det med. De som hittade rullarna först hade ingen aning om att de var ovärderliga, men undan för undan har det gått upp för folk viket oerhört intressant fynd det var. Nu kan man kolla hur mycket som blivit ändrat i Gamla Testamentet under tidens gång. Det var en hel del, kom man fram till, men inga stora avvikelser. Mest stavning är det som ändrat sig.

Innan vi for tillbaka till Jerusalem igen tog vi en liten tur för att spana in Male Adumim, en gigantisk bosättning öster om Jerusalem. Klart man får öknen att blomma om man slösar på med vatten. Som vanligt när jag är där tycker jag synd om de kidnappade olivträden som blivit uppryckta och nedtryckta i rondellerna där, man ser vajermärken här och där på stammarna från upprotningen. Tror faktiskt träden har lite hemlängtan...

Säger som Gert Fylking; ÄNTLIGEN! Efter 18 timmar Hedebyborna såg jag idag sista avsnittet. Tack kära mor för dessa filmer, det var verkligen en fläkt av Sverige! Men OJOJOJ vad seeeeegt det var. Smakprov på repliker:

-Erik, glöm inte bort att dra lien åt dig, som en kärring som räfsar hö. Mot dig ska du dra lien när du rensar ån.
-Så här?
-Just det, pojke! Åt dig ska lien dras...


en stund senare instruerar Erik de andra på flotten:

-Man ska dra åt sig lien som en kärring räfsar hö. Det är viktigt. Inte hugga, utan dra lien emot sig. Som en kärring räfsar hö på ett ungefär...

Förstå att jag suttit kväll efter kväll i 18 avsnitt och glott mig igenom detta stycke Sverigehistoria. Inte har jag kunnat släppa det heller, för jag trodde det åtminstone skulle bli ett värdigt slut. Men förgäves, istället för ett ett rejält slut på detta epos, lämnades en hel del kliffhangers: Vad hände med Märtas barn? Hur gick det med alla Zornförfalskningar? Åkte amerikanarna ifrån Hedeby sedan? Hur gick det med Rävfarmarens onda rygg? Söp länsman ihjäl sig efter alla brandskyddsinspektioner sedan? Vilka gick på flotten de följande åren??? Här svävar jag i ovisshet...

Som mina bloggläsare kanske vet har jag planer på lätt MC alternativt moppe. Har spanat på dylika farkoster en tid nu och börjar snart bli mogen att slå till. Ska bara fixa visum och köra upp först (slipper tydligen göra teoriprov här!). Blir lite förundrad hur djungeltelegrafen fungerar här i Holy Land, men nu är lite olika gubbar involverade i detta moppebekymmer. Bland annat hade Moses (restaurangägare under centret) hittat en bra parkeringsplats till den i nuläget icke existerande moppen. Han skulle till och med ordna något i väggen som jag kunde kedja fast den i! Nu vill det bara till att hitta lämpligt fordon...

I övrigt har det varit en solig och varm dag. Satt på balkongen några timmar med solskyddsfaktor 24, for sedan in till stan och betalade lite räkningar.

Fick rapport hemmifrån att helikoptrarna inte kunde övervaka Vasaloppet, så det blev inte så stor saknad. Det bästa med att kika på Vasaloppet är ju faktiskt bilderna. Bara se skidåkare som på vilken femmil som helst kan jag ju vara utan...

Bekännelse: Jag är inte 100% nykter just nu (kan ingå när du kritiskt ska ta till dig denna bloggkommentar...).

Har tillbringat kvällen på UNDERBAR fiskrestaurang i Bethlehem med en smula excentrisk professor i historia. Jag brukar i vanliga fall gilla räkor när jag går på kinarestaurang, nu kom räkorna i allsköns former, rätt efter rätt, på ett helt OK hak i centrala Bethlehem. Till detta lite en del vin. =Riktigt trevligt! Minns inte så mycket vad vi diskuterade, men minns att det var djupt och att jag gjorde mitt bästa för att inte göra bort mig. Vill gärna minnas att jag var riktigt intellektuell för en stund.

Dagen i övrigt har varit bra! En grupp från Härnösand dök upp idag, hade trevlig lunch på taket i gassande sol. Efter jobbet (och i väntan på kvällens middagssällskap) gick jag och satte mig utanför Jaffaporten för att sola lite. Då dör en nyfunnen bekantskap upp med ett Backgammonspel, 2-1 till honom... Efter spelet satt jag och betraktade Klippdomen i solnedgång. Blev tvungen att ringa Elisabeth, då det var en överväldigande upplevelse... Tuff dag på jobbet; en massa sol och socialiserande med grupper! Värre kan man ha det! Lyssnade på Radio Västernorrland på vebben om allehanda snöröjningsbekymmer och gladdes än mer.

Yes, måste blogga om dagens POSITIVA upplevelse också! Jag har blivit myggbiten på armen och det hade svullnat upp uner natten. Idag på morgonen skulle jag därför ta mig till någon läkare som kunde skriva ut recept på nåt antiallergi-preparat. Då jag har viss vana av läkarbesök i Sverige beväpnade jag mig med en del tålamod och traskade iväg till ortodoxa kliniken i närheten av jobbet. Möttes i dörren av en läkare som välkomnade mig uch undrade vad jag ville ha hjälp med. Visade armen och blev inbjuden till ett undersökningsrum. Tre minuter senare stod jag utanför kliniken och var alldeles förstummad. Detta måste vara mitt i särklass snabbaste läkarbesök NÅGONSIN! Tre minuter!!! Tog en sväng förbi apoteket och var tillbaka på jobbet inom tio minuter. Funderade en hel del på alla de gånger jag suttit på akuten och väntat på att få en simpel kortisoninjektion...  Typ 6 timmar... Leve Holy Land!

Måste bara blogga om en irriterande företeelse... Eftersom det är fint väder har jag börjat åka mer och mer buss. Eftersom jag gillar bussar av allehanda slag är det ett trevligt sätt att starta morgonen på. Bussen tar också en annan väg än vad taxibilarna gör. Åker jag taxi brukar de svänga av från Beit Haninavägen och köra på en stor bosättarväg istället, detta för att spara tid. I slutet av Beit Haninavägen mot Jerusalem till finns nämligen ett mycket diskriminerande rödljus. Varje morgon har jag spanat in detta rödljus och räknat sekunder hur länge det är grönt. Det är så att Beit Haninavägen korsar en bosättarväg. Det är grönt för bosättarna i nästan en minut åt gången (mellan 45 och 55 "pilsner" när jag räknar "en pilsner, två pilsner, tre pilsner..."). Mot slutet av räkningen brukar bilarna på Beit Haninavägen börja tuta. Detta för att göra varandra redo att trycka gasen i botten när det blir grönt. Det är grönt mellan 5 och 7 sekunder (!!!!). Vansinne! På morgonen bildas värsta bilkön, undra på att folk blir frustrerade! I denna korsning har det också varit några bussprängningar, varpå den är ständigt bevakad av militär. För att lugna oroliga bloggläsare - jag åker inte i de bussarna som sprängs, även där är detta ett segregerat samhälle. Rödvita eller gröna linjebussar har sprängts, aldrig de grönvita! Bra att veta...