jerusalem

Då och då får jag en känsla av att jag är med i en film, så omväxlande och intressant kan det vara att bo i Jerusalem. Gårdagen var verkligen inget undantag. Det började på morgonen när jag skulle in till Jerusalem. Körde över Olivberget och fick möte med en personbil som ljustutade och föraren gjorde konstiga handsignaler, typ pekade bakåt med hela handen, formade sedan handen som ett "O" och slogg handen ett par gånger mot pannan. "Säkert är det en Checkpoint längs vägen", tänkte jag och höll span efter militärjeepar. Mycket riktigt stötte jag på första CP´n efter några svängar. Ett par bilar före mig blev noga kontrollerade. ID-kort och bagagelucka gicks igenom. När det var min tur och jag vevade ner rutan och sträkte fram passet var det bara "Toda, Bevakasha" som soldaten sa. Ingen koll, vare sig i pass eller baklucka. Kom upp på olivberget och i princip samma sak hände en andra gång. Efter ytterligare några hundra meter kom tredje (!!!) kontrollen för morgonen. Nu med stort pådrag, en massa polisbilar och ridande polis fanns på plats. Här hade värsta trafikkaoset dessutom bildats då cirka 7-8 turistbussar också fastnat i kön. En del chaufförer hade dessutom släppt ut passagerarna (då de nästan var framme vid den vanliga utkiksplatsen). Sålunda stod en hjord av fotograferande turister och glodde på vad som eventuellt skulle hända.


Detta var morgonen. For sedan och hämtade vår stipendiat Maria och tillsammans for vi till Bethlehem där hon höll en workshop i slagverk för ett gäng musiklärare. Jag hade mest tänkt titta på och ta några kort, men plötsligt satt jag där med en trumma i famnen och i djup koncentration för att hänga med i en latinorytm. Dagens fjärde och femte CP var in och ut ur Bethlehem.



Efter Bethlehem några timmar i Jerusalem innan jag och Maria begav oss till Shofat (näst sista CP) där vi blivit inbjudna till en kulturkväll. Jag hade dålig koll på att Shofat flyktingläger i princip är detsamma som Anata, så jag trodde mig inte hitta dit. Dock förbarmade sig vår generalkonsul över oss så han mötte upp vid konsulatet och därifrån följdes vi åt till Shofat. Sista biten fick vi också lift av honom. Väl framme blev det en speciell VIP-mottagning för oss med handskakningar, kamerablixtar och videofilmning. Förstås var det generalkonsuln som var i fokus, men då Maria och jag var i hans sällskap kunde man för kvällen och evenemanget leva ut VIP-rollen ordentligt. Sitta i främsta raden under konserten, mingla med parlamentariker och hamna på fin middag...



Konstig ordning på denna konsert, att det är publiken som blir filmad och inte de som uppträder!

Glada och upprymda anlände vi sedan till dagens sista CP, en ordentlig koll på våra pass av en soldat som bara pratade hebreiska...

Efteråt for vi till Olivberget och summerade dagen över en kopp kaffe och strålande utsikt över Gamla Stan.

Man känner att man börjar bli invand Jerusalembo när andra organissationer byter folk. Igår var jag på en mycket trevlig reception på STI där det var ledningsbyte. Trist att säga hejdå till vänner som beger sig hem, men roligt att min gamla (fast inte så gammal) lärare på teologen i Uppsala är den som nu greppar rodret. Bye and welcome!

Puh, det känns som luften gick ur mig alldeles efter det att jag sagt tack och hej till de tre grupperna som varit här. En seghet i kropp och huvud har infunnit sig. Varmt är det dessutom, dryga trettio grader varje dag. På nätterna letar sig myggen in genom myggnäten och trots att jag har myggstift, myggnät, myggspray och en elektrisk myggdödare lyckas några blodsugare ändå hitta mig. Tur jag har handlat på mig clarityn allergimedel!

Idgag på förmiddagen for jag en sväng till Ramallah för att betala en räkning. På vägen dit testade vi en väg som har varit stängd tidigare men som nu enligt ett rykte var öppen. På detta sparade jag typ en halvtimme! Men saken är den att man aldrig kan planera en resa på västbanken, ibland är det öppet och ibland är det stängt. Känner mig ibland som en försöksråtta i en labyrint med alla dessa vägar, vägval och portar!

Al Ram, på vägen mellan Beit Hanina och Qalandia.

Nu är jag lite sliten. Hålla tre gruppers program i huvudet och våndas lite om hur de har det börjar ta ut sin rätt. Lyckligtvis börjar denna hektiska vecka gå mot sitt slut nu. En grupp lämnar i morgon, en i övermorgon och den sista gruppen far hem efter ytterligare en dag. Det är naturligtvis jätteroligt med grupper här och "I just Looove it!", men det ska bli skönt att sova ut ordentligt också!

I em får jag dock några lediga timmar så då blir det någon liten utflykt någonstans. Vet inte vart än, men att bara fara planlöst är riktigt kul! Alltid händer det något...

Ooops, har visst inte bloggat på några dagar nu, det har varit en busy vecka med tre grupper, en utställning och en föreläsning under planering... Idag vart det plötsligt tid för att fylla på plats- och historiekunskapsförrådet. Fick en genomgång av Holy Sepulchre på ställen jag inte tidigare varit på. Det finns ett café på en av bazargatorna där man mot en billig peng kan få komma in i ett rum bakom cafét för att se vart originalingången till Holy Sepulchre låg. Den nuvarande ingången är från korsfarartid, men denna var alltså den ursprungliga ingången. Bra att känna till.



Även världens mittpunkt finns att beskåda i Holy Sepulchre:


Uppe på övervåningen fanns detta snygg-kors, ett armeniskt kors som symboliserar blad som skjuter ut från korset; typ "livet" som utgår från korset eller hur tron ska spira:

Nej då, inte är det jag som har kolat vippen. Var igår och besökta Marias Grav vid foten av Olivberget. Man kan i Jerusalem lätt bli lite förvirrad då det finns många kyrkor tillägnade olika personer i den Heliga Familjen. Denna kyrka är lite av en favorit med den fina trappan ner till själva graven.

Så är jag på hotell på Arlanda igen. Bisarr känsla, har bott här varannan kväll. Då det blev fyra timmars försening i förrgår hann jag inte med att hälsa på min bror och blivande svägerska utan hamnade på flygplatsen istället. Igår blev det ett hotell i Älvsjö och nu alltså hotell på Arlanda. Jag minns "den gamla oda tiden" för typ ett och ett halvt år sedan då jag tyckte en hotellvistelse var något exklusivt och lyxigt... Nu känns det mest som grå vardag. Lyxar dock lite med att ha hämtat is i korridoren och gjort mig två glas isvatten.

Ska bli skönt att komma till värmen igen, längtar till min terrass! Vill komma iordning innan det blir rusning av grupper till Holy Land att ta hand om.

Nya datorn fungerar finfint! Snabb och snygg är den! Batterierna verkar räcka ett bra tag, så imorgon ska jag ha den under flygturen och glo på någon av de nyinhandlade DVD-filmerna. Kanske får det mig att sitta still i flygstolen ända till Tel Aviv.

My home town, Örnsköldsvik. Once upon a time I lived here. Starts to feel like it was a very loooooong time ago... I lived just 20 meter from the seashore in the very center of the town.

Sentimental blogg om min lägenhet. För mina vänner i Jerusalem lite engelska...

Stiier nu på Arlanda och kollar mail och sånt. Förundras över hur otroligt rapp denna dator är, men det säger nog mer om hur låååångsam min egna egentligen är. Resan har gått extremt bra. Testade att ha amerikansk T-shirt för att inte bli så mycket utfrågad i securityn. Det fungerade finfint! Kanske det var tröjan eller kanske det var att klisterlappen på passet råkade ramla bort, men utfrågningen och väskkontrollen tog bara typ fem minuter. Nytt lägstabästa alltså. I och för sig blev jag senare lite klämd på när jag med mitt metallknä skulle passera metalldetektorerna, men det är ju bra. Jag vill inte att de ska slarva så att nån annan med bomb går igenom obemärkt.

Mellanlandade i Frankfurt och fick en rejäl promenad då terminalerna ligger långt ifrån varandra. Ganska surrealistisk känsla att vandra genom en enormt lång korridor som skiftar i färg och har ljudeffekter i form av fågelkvitter och annat. Kul!

Nu stundar en flygtur upp till Örnsköldsvik, bio (Piaff) med mor och kusin. Stilla kväll i Docksta. Hektisk morgondag i Örnsköldsvik och på Parkskolan, resa ner till Stockholm igen. Brorbesök, jobbdag gånger två och resa "hem" igen. Då resan hit är så intensiv ska det bli skönt att komma hem till Jerusalem igen och kunna "bara vara" en stund.

Av alla restauranger i Gamla Stan är nog Armenian Tavern den mysigaste! Det är som att sitta i ett museum och äta mat. Massor med halsband, tavlor, vackra skåp med pärlemorinfattningar från Damaskus, lampor mm. mm. gör att mysfaktorn hamnar på topp! Jag har blivit stammis här och behöver knappt bli tillfrågad om vad jag vill ha. Jag bara sätter mig och får en grekisk sallad och en Cola diet. Mums!

I tre dagar nu har jag haft tillgång till en bil! Första tio minuterna var det lite ovant, men sedan...

"Råkade" tanka för 200 shekel häromdagen. Eftersom det är bara dumt att lämna tillbaka bilen med mycket bensin i tanken har jag passat på att utforska Jerusalem "by car". En totalupplevelse! Har kört i Öst och Väst hur mycket som helst. Råkade en gång köra vilse på olivberget på en MYCKET smal gata. Nästan så smal att jag touchade med BÅDA backspeglarna samtidigt. Detta var dessutom en gata där man kunde få mötande trafik! Jag fattar inte hur det får vara så olika standard på vägarna! I Västra Jerusalem har jag ännu inte sett en sådan gata...

Ska nu iväg och lämna tillbaka bilen eftersom jag flyger till Sverige imorgon, lördag. Shemat för hemresan är som vanligt späckat och inplanerat i minsta detalj:

Lördag: Flyger till Arlanda, landar vid midnatt, hotell där.
Söndag: Flyger till Övik, landar 12.50. Blir hämtad av mor. Eftermiddag och kväll hos morsan. Sover i min egen säng!
Måndag: Till Parkskolan tidigt. Träffar samhällsvetare och arbetslaget. Flyger till Stockholm 19.00. Hälsar på brorsan + "svägerska"
Tisdag: Jobbdag i Stockholm, ut med jobbarkompisar...
Onsdag: Jobbdag i Stockholm, till Arlanda för att sova där
Torsdag: Upp tidigt för att flyga hem hit igen.

Nästa fredag sitter jag här igen och bloggar om stressen med att fara till Sverige! 

I förrgår var jag och Anna (en svenska på en NGO i Jerusalem) på IKEA i Netanja. Har hållt mig busy nu några dagar så jag bloggar lite i efterhand...


Loggan blir lite annorlunda på hebreiska och securitykontrollen känner vi inte heller igen från Sverige, men annars var det som att vara i Sverige när man knatar runt bland de uppställda interiörerna. Böckerna i bokhyllorna var på svenska och möblerna hette fortfarande "Billy", "Ivar" ... osv.

Men när vi gått runt en stund kom vi på vad som kändes "fel". Människorna i de inredda rummen var annorlunda. Jag tänkte att det skulle vara kul att blogga om soldater som provar sängar eftersom det överallt i landet förekommer soldater. Som på beställning fann vi ganska genast detta:

Valborgsfirandet blev högtidligt och tjusigt värre. Kör, brasa, tal och mingel. Jag gick in för minglet ordentligt och när kvällen var slut hade jag minglat till mig fem nya visitkort! Och blivit av med den lilla bunt egna kort jag hade! Riktigt roligt faktiskt! Det är fantastiskt vilka människor jag träffar i Holy Land!


Majbrasa i Holy Land


Tal till våren av vår utrikesreporter Cecilia U. Talet handlade om "april; the cruelest month of the year". Det hade hopat sig för henne med obehagliga reporterminnen från just månaden april. Bussprängning, flyktingöden, avrättning, libanonkrig mm. Riktigt engagerande tal som kanske en del av publiken tyckte var lite provokativt....


Vår generalkonsul Nils E. initierade till ett fyrfaldigt leve för kungen på hans födelsedag.


Sedan naturligtvis en hel del körsång också. Stdentsången, nationalsången, sköna maj... m.fl.