Rassism!
Återigen lyser solen och jag har precis passat på att ha lite falafel-paus sittandes utanför Jaffaporten. På vägen dit kommre jag i samspråk med A, en trevlig filur som livnär sig på att guida folk i gamla stan. Han var idag så ledsen och arg! Han hade gjort upp med ett amerikanskt par att guida dem en längre stund för 300 shekel. Precis som han skulle börja guida, kom en israel upp till det amerikanska paret och säger till dem: "Passa er, han är en arab!". Amerikanarna lämnade då A. Ingen guidning, inga shekel... Då turistsäsongen är trög så här på våren och det idag mest är helglediga Jerusalembor i gamla stan, så var denna förlust av två kunder oerhört kännbar för A. För inte tala om kränkningen!
Satt sedan i solen med min falafel och kom att surra med nästa person, en amerikanska med filipinskt ursprung som jobbade med någon slags NGO här. Jag berättade A´s historia för henne, och hon i sin tur berättade en scen som utspelats framför hennes ögon på en buss häromdagen: Två afrikaner (israeliska medborgare som invandrat från Etiopien) kliver på bussen. En säkerhetsvakt på bussen börjar skrika (på engelska) till dem att "de ska åka tillbaka till sitt Afrika-land och inte komma och ta plats i "hans" land"...
Ganska mycket av denna öppna rassism pågår här. Man blir så förvånad. Eftersom Israel är öppet för judar från hela världen tycker jag att människorna här lärt sig att samexistera vid det här laget. Istället råder en hierarki som liknar det indiska kastsystemet. Här är det Amerikanske judar överst följt av europeiska judar. Sedan en rad andra grupper, som inordnar sig nästan med utgångspunkt av färgen på ansiktet. Judar från Afrika hamnar längst ned på denna skala. Sedan finns det förstås människor som nästan blir som de "oberörbara" i Indien, typ; druser, palestinier, västbankbor, flyktingar...
NATURLIGTVIS förstår jag att inte alla som bor här är rassister, i Sverige finns det också rassism. Skillnaden som jag ser det är att det här är betydligt fler skikt i denna statusskala med vitt på toppen...
Satt sedan i solen med min falafel och kom att surra med nästa person, en amerikanska med filipinskt ursprung som jobbade med någon slags NGO här. Jag berättade A´s historia för henne, och hon i sin tur berättade en scen som utspelats framför hennes ögon på en buss häromdagen: Två afrikaner (israeliska medborgare som invandrat från Etiopien) kliver på bussen. En säkerhetsvakt på bussen börjar skrika (på engelska) till dem att "de ska åka tillbaka till sitt Afrika-land och inte komma och ta plats i "hans" land"...
Ganska mycket av denna öppna rassism pågår här. Man blir så förvånad. Eftersom Israel är öppet för judar från hela världen tycker jag att människorna här lärt sig att samexistera vid det här laget. Istället råder en hierarki som liknar det indiska kastsystemet. Här är det Amerikanske judar överst följt av europeiska judar. Sedan en rad andra grupper, som inordnar sig nästan med utgångspunkt av färgen på ansiktet. Judar från Afrika hamnar längst ned på denna skala. Sedan finns det förstås människor som nästan blir som de "oberörbara" i Indien, typ; druser, palestinier, västbankbor, flyktingar...
NATURLIGTVIS förstår jag att inte alla som bor här är rassister, i Sverige finns det också rassism. Skillnaden som jag ser det är att det här är betydligt fler skikt i denna statusskala med vitt på toppen...
Kommentarer
Trackback