Davincikod?

Ibland får jag känsla av att jag befinner mig i en film. Idag hände det igen. denna gång en film i DaVincikod-genren. En man kom upp till centret och gav mig en artikel att läsa, han skulle återkomma imorgon. Det var ett 30-sidigt kompendium om Golden Gate, Klippdomen, Kaba i Mecca och Pyramiderna. Även Paris och Austerlitzpyramiden figurerade. Många vinkelmått näms. Visste Du till exempel att vinkeln på gången ner till gravkammaren i Stora Pyramiden i Giza är 26 grader? Exakt samma gradantal som vinkeln mellan Giza och Jerusalem. Och att Klippan i Klippdomen kunde ses som en spegelvänd karta över Tempelområdet och att man därför skulle kunna "pin-pointa" förbundsarken med hjälp av denna sten! Största upptäckten som kompendiet avslöjar är att Glden Gate inte är där den tycks vara utan att den är på ett annat ställe (man tar bara och följer linjen från Giza så vet man exakt var). Dörren är dessutom ÖPPEN redan! Judar, kristna och muslimer kan därför sluta vänta på Messias, Jesu återkomst eller Al Mähdi. Han är här!

Ska nu läsa igenom kompendiet ordentligt inför morgondagens möte... Eller så beger jag mig på jakt efter Förbundsarken???... Näääeee... Tror det blir horizontalläge i hammocken med kompendiet!


Googlade lite på detta och hittade den här länken.


Ibex

För ett par veckor sedan var jag vid Döda Havet och flöt omkring. På hemvägen såg jag detta stolta djur. Först stod han som en staty och blickade ut över vägen. Wow, tänkte jag. Vilken kanonbild. Men när jag hade fipplat upp kameran vände han ryggen till och traskade iväg...



Holy Sepulchre


Liten stämningsbild från Holy Sepulchre. En korgosse förbereder processionen med att tända eld på rökelsen. I framtiden kanske man kan doftblogga, då skulle jag kunna skicka lite HS-lukt via bloggen. Det är en väldig speciell doft - typ en blandning av sött och damm. Låter kanske inte så trevligt, men oj, vilken stämning den ger! Har laddat med rökelse att terrorisera elever och kollegor med i höst... Hoppas man ite får astma av rökelse??? Nån som vet?

Ego feeding...

Nu kan jag åtminstone låtsas att jag är famous celeb. Åtminstone i Övik. Tydligen figurerade jag i lokalpressen med helsidesbild och allt. Nästan tur jag inte var hemma, jag kan se mig själv sprätta upp och ner längs gågatan för att kanske eventuellt hitta någon som vill ha min autograf! När jag sedan läste de gulliga inläggen till artikeln höll jag på att fullkomligt pösa över av stolthet. Sist men inte minst Torbjörns blogg... Det verkar som jag gjort visst intryck på några elever (ni bjuds självklart på kaffe när jag kommer hem enligt överenskommelse ;-))

Processioner

Snart kan jag döpa om bloggen till enbart "Processioner". Jag har svårt att se att jag någonsin ska tröttna på att gå i procession fredag, lördag och söndag. Jag tror att det är det oerhört fysiska som fängslar mig. Rökelse, vandring, hålla ljus och sjunga. Lite som när jag var liten och lekte luciatåg med mina playmo-gubbar. Bara det att här är det på riktigt och året om! I kyrkorna när de pratar armeniska, arabiska, grekiska, syriac, tyska eller nåt annat har jag noll chans att hänga med. Men i processionen behöver man inte förstå något alls. Bara att traska efter till de olika stationerna, hålla ljuset och njuta av sången!

Idag var det ett helt gäng aremenier på besök. Processionståget var därför ganska stort. Jag kände att jag då kunde strosa runt och få lite andra infallsvinklar på processionerna. Då det är katoliker och armenier som går i procession, var och en på sitt håll med sin egna stil, så skulle man kunna tro att det ska bli krockar. Men nej då! Det löper smidigt som ett kugghjul. Här är det katolikerna som kommer NER från Calvary (Golgata):



För att armenierna ett par minuter senare ska kunna gå UPP:



Både katolikerna och armenierna sjunger högt och ljudligt och blänger lite mot det andra gänget. Men ingen fajt. Jag tycker till och med att blandningen är riktigt skön att höra! Ibland blir det lite falskt, men jag undrar om inte armenierna oftast med flit tar upp en tonart som ska stämma överens med katolikernas orgel, för det brukar allt oftre låta riktigt bra. Kan också vara jag som vant mig. 

TIPS: Om du vill få den rätta känslan kan du prova att starta BÅDA filmerna SAMTIDIGT! Då kan man leva sig in i hur blandningen mellan öst - och västkyrkan kan låta!

En dag på stranden

Det blev en dag på stranden. Helt underbart. Min kompis Anna "with-the-car" L. Föreslog att vi skulle göra oss en tur till Tel Aviv och bli lite bruna. Och jag var inte svår att locka från kontoret... Med 150 komptimmar och så liten tid kvar bestämde jag mig att det var en Mycket God Idé att skolka lite. Eller "Personalvård" om nån skulle få för sig att fråga.

Beachen i Tel Aviv är minst sagt blandad. Satt och bara glodde på folk hur länge som helst. En tjej höll på med någon synnerligen ekivok yoga som gick ut på att hon skulle kränga sig själv nästan ut-och-in. Hm. Bredvid badade några ordentligt täckta muslimer. Skön mix! Jag kunde inte hålla kameran i väskan. dock tog jag inte med bilderna på yogatjejen (ifall det är barn som läser detta).



Annars har dagen också gått ut på att ta emot uppmuntrande SMS från mina fans i Sverige. Tydligen har jag blivit lokalkändis idag efter en
artikel i lokaltidningen.

Gissningstävling!

Nu var det mycket länge sedan jag hade en tävling på bloggen....

Fråga: Vad är detta? Den står utanför Grav- och uppståndelsekyrkan. Jag har ALDRIG sett någon action kring tingesten. Den verkar bara stå där. Vad kan det vara? Vad används den till och hur? Är det måhända något som härrör från Status Quo från 1852? Alla kreativa förslag är välkomna. Om ett tag frågar jag runt lite vad det är. Vinnaren får i vanlig ordning ära och berömmelse!


Två eldsvådor

På två dagar! Igår brann det vid road no: 1 ungefär i jämnhöjd med restauranggatan i Sheikh Jarrah (fast på andra sidan storvägen):


Folk verkade närmast blassé inför branden, så det var antagligen sopor som brann. Hettan var dock intensiv och jag kunde känna den tvärs över den breda fyrfiliga vägen. Brandkåren kom så småningom (jag blev förvånad vilken tid det tog).

När jag nu skulle in till jobbet var det dags igen för lite eldsvåda. Denna gång var det en bil som brann nedanför Scopusberget på vägen som leder till Döda Havet och orsakade en gigantisk kö ända till Gamla Stan (minst).



Två eldsvådor på mindre än ett halvt dygn!

أم كلثوم & עָפְרָה חָזָה


أم كلثوم

Om Kalthoum är den sångerska som är i särklass mest känd och älskad i arabvärlden. Hon kom från Egypten och kallades till och med "Egyptens ansikte och röst". Mer om henne
här.

Intervju med en kompis:
"...rösten från denna person, ingen kan komma till högre nivå. Hon sjunger om alla smärtor i livet. Se hur mina känslor kommer nu! (pekar på gåshuden på armen) Nu för tiden kan alla göra en sång och en video. Om Kalthoum behövde inte visa brösten eller magen, hon behövde bara sjunga..."

Nå, har då Israel något motsvarande till denna legendariska sångdiva. Jo, här är en värdig "runner up", Ofra Haza med en av mina favoritsånger: Jerusalem of Gold, som jag får lite gåshud av. Det är denna sång som spelas i slutet av Shindlers list om du tycker du känner igen melodin.

עָפְרָה חָזָה

Ofra Haza
föddes typ ett halvt sekel efter Um Kalthum, men visst är hon en sångdiva av rang hon med? Mer om Ofra Haza kan man läsa här.

Det verkar ha blivit något knas med länken ovan. Testa denna youtubefilm istället:
http://www.youtube.com/watch?v=fWo_lG9A1tU

Varningar...

Appropå udda existenser i Holy City fick jag besök av en äldre Herre som gav mig en bok och började prata om "Varningar från Ovan". en snabb genombläddring av boken och jag kunde konstatera att det mest handlade om ondska, straff, falska profeter, domedagen, förstörelse, omoral och varningar. Som om man kunde skrämma folk till att bli kristna...? Huga! Bevaremigväl!

Grav-kö!

Trängsel till graven
Det är inte på så många ställen man ser folk köa för att få komma till graven. Här i Jerusalem i turisttider är det en vanlig syn. För att få lite rättning i ledet har man kravallstaket som leder rätt plus väktare där framme som släpper in folk pö om pö. En dag när jag satt och spanade på folk såg jag till och med en man som gjorde bizznizz genom att låta folk muta sig in i graven. En diskret sedel i handen och några turister fick glida förbi kön. Ya Haram!

Տէր Ողորմեա

Mitt lördagsnöje framför alla andra är att gå i procession i Holy Sepulchre. Jag börjar kunna rutinen nu, rökelse, "Der Voghormia" och skrida runt efter kören. På lördagarna är kören som maffigast och sjunger ibland i stämmor. Passade på att filma lite med kameran så jag ska ha kvar några gobitar när jag kommer hem. Tyvärr tar minneskortet slut så snabbt, kan vara dags att shoppa ett riktigt stort kort så jag kan få med mer. Visst är det vacker sång!

De sjunger "Der Voghormia" (Տէր Ողորմեա) vilket betyder "Herre förbarma dig". Just i den här videosnutten står de utanför det som kallas Jesu fängelse.



Melodikrysset

Riggning för att lösa melodikrysset
Lördagsnöje med släkten. Via webbradio satt jag och Anna L och löste melodikrysset. Via chatten konfererade vi med kusin Jenny i Stockholm och moster och morbror vid frukostbordet. Kusin Lisa bredvid som hjälp och som rapportör på sin
blogg. Morsan och moster två fanns att tillgå via mobiltelefon (fast det behövdes inte den här gången). En extra livlina är min superbra mobiltelefon som har musikspårning som medföljande finess. I reserv kan man googla om man går bet på något. En timmes umgänge med släkten med andra ord. Jättetrevligt! Nu är det bara att hålla tummarna att vi vinner!

Omar

Omarmoskén utanför Holy Sepulchre
Kalifen Omar var en man som hade koll på KOMMANDE konflikt i Jerusalem. Enligt traditionen skulle han ha blivit inbjuden att be i Holy Sepulchre av Jerusalems biskop. Men Omar vägrade eftersom då skulle muslimer i framtiden ha en ursäkt att göra moské av kyrkan. Istället byggdes Omarmoskén ett stenkast ifrån Holy Sepulchre.



 

 


Udda möte

Nyss tillbaka till kontoret igen efter ett minst sagt udda möte. Då grupper ganska ofta undrar om vi har någon kontakt med någon ultraortodox jude som kan berätta om sitt liv så nappade jag direkt när jag blev lite raggad (!!!) på. Det var en trevlig typ som var sådär svartvitt klädd med tallit och svart kippa. En religiös typ med andra ord.

Jag tänkte att en kopp kaffe och lite samtal om judendomen skulle sitta fint. Men där uppstod ett problem. Han kunde inte fika hos vare sig någon muslim eller någon kristen. Skulle jag kanske kunna följa med till judiska kvarteret istället... men... well...kanske en annan gång? Jag var inte så "modest dressed" idag (high water jeans och långskjorta). Han bad mig också stoppa in korset för säkerhets skull utifall någon skulle se honom med mig. Hm... Hejdået fick bli utan handslag, för man vet inte vem som ser...

Hm. Ska jag behöva klä upp mig i långkjol och polo? Men vad gör man inte för folkbildningen? Det är just detta som gör Jerusalem så oerhört spännande.... Alla olika typer!

Bush och betongkepa

Bush är i stan! Det gick inte att missa, ens om man försökte. Typiskt att det var just idag när jag blev tvungen att åka till Orange i Västra Jerusalem. Två gånger, till och med, var jag tvungen att åka till Orange idag på förmiddagen. Det saknades en signatur, så FYRA gånger åkte jag längs samma väg som Bush skulle åka på nån timme senare. I varje lyktstolpe hängde en flagga, varannan var israelisk och varannan amerikansk. Dessutom stod det en polis var femtionde meter. I varje korsning stod en stor klunga poliser och stora drivor med kravallstaket. EN TIMME skulle vägen mellan Ben G och Jerusalem vara avstängd med anledning av att Bush var på ingång! EN TIMME! Nu har de hissat upp stora zeppelinaren med kameror i en lina över staden och ett par helikoptrar surrar runt i luften. Jag såg också turistbuss efter turistbuss full med poliser som kanske var reserven. Undrar i mitt stilla sinne vem som vaktar Haifa och de andra städerna. Alla är ju här.

Annars var det en ovanlig seg dag idag. Hade betongkepa hela natten och sov inte en blund. Kan ha visst samband med att jag skulle städa undan en halvtom flaska arrak igår kväll... Kanske det... Men det beror nog främst på att värmen har kommit och vattendrickarvanorna måste justeras till detta... Har nu en flaska vatten som beting innan jag tillåter mig själv att lämna kontoret.

Måndag

Så är det en vanlig måndag igen. Ehhh... eller är det pingst? ....eller vad? Blev lite förvirrad igen i förrgår då jag besökte uppståndelsekyrkan. Mötte en armenier som sa att det var palmsöndag! Man firar tydligen TVÅ palmsöndagar. Den första till minne av när Jesus red in i Jerusalem. Sedan kommer påsken. Sedan Andra Palmsöndagen till minne av då Jesus kommer in i himmelriket. Men nu den 6:e juni firas kristi himmelfärdsdag?!?!? Efter två och ett halft år i Holy Land blir det bara svårare och svårare att förstå det hela... Tur jag har folk att ständigt fråga!


Jag och fader S, syriansk präst

Kul anekdot angående min huvudbonad: Jag besökte den syrianske skräddaren och då han hade ett stort antal spetssjalar som jag ser att speciellt syrianerna använder passade jag på att fråga honom. Fick en liten utläggning: Vit sjal har man om man är ogift. Svart om man är gift eller änka. Jag frågade då honom; men jag då (skild)? Fick då höra att jag kunde ha off white! Sedan gav han mig en i present som jag tyvärr alltsom oftast glömmer när jag går i kyrkan...



Värme?

Nu börjar jag på allvar vart värmen tagit vägen? Igår satt vi (ett gäng svenska NGO´s) på en terass och fikade. Men det var nästan tveksamt om det skulle gå. Kallt och lite blåsigt... Jag har plockat fram duntäcket och ovanpå detta också angoragetfilten. Brrr. Solen skiner förrädiskt utanför fönstret, men värmen dröjer. I maj!!! Det ska ju vara olidligt varmt nu!

Sitter på kontoret och jobbar idag och lyssnar på "ring så spelar vi" i ett försök att börja återacklimatisera mig till Sverige. Snart börjar melodikrysset...

En 60-åring...

I dagarna firar Israel 60 år som stat. En mycket ung stat alltså. Ska man jämföra med människoår får man nog dela med okänd siffra. Kanske en fjortis? Då menar jag ett land som på många sätt är "klart" men där det återstår lite mognad. Ung, stark och vacker, men samtidigt med en form av identiteskris. Och ett oändligt behov att bli älskat så ideliga upptåg och flaggviftningar behövs för att leva upp till myten om sig själv.


Skulle vilja ge fred och grannsämja som present till 60-åringen, men dit är vägen lång. Men hoppet dör som bekant inte... Kanske på 100-årsdagen? Inshallah!

Flyguppvisning i Jerusalem.


Bloggen

Min blogg har blivit flyttad och det verkar som om kommentarerna inte vill fastna riktigt. Jag hoppas det blir ordning på detta så småningom...

Fick en kommentar: "Är detta verkligen MUREN? det ser ut som en vanlig trädgårdsmur...". Svar: Ja, detta är Muren. Utanför där jag bor. Den är lite snyggare just här beroendes på att man inte kom åt med shaktmaskiner och lyftkranar och istället för att riva husen i närheten byggde man med en annan teknik. Ungefär liknande som husfasader; armeringsjärn och cement. Sedan la man på fasadstenar. Dock är den lika hög som muren en bit upp eller en bit ner längs gatan. Den ser låg ut på grund av att bilden är tagen högt uppifrån. Finns att beskådas i Shayyah, nära där muren går tvärs över Jerico Road.

Muren

Skydd?

Det tog cirka 15 sekunder för dessa grabbar att klättra över
15 sekunder tog det...

Ibland är det svårt att förstå sig på den behårda tron på att muren/stängslet/barriären skulle skydda mot attentat inne i Israel. Försvåra kanske, men det såg inte så svårt ut när dessa män klättrade över.


Dabke!


Häromdagen besökte jag Shoufat flyktingläger i Jerusalem. Jag skulle tro att de flesta Jerusalembor inte har en aning om att det bara "runt hörnet" finns ett flyktingläger. Direkt jag passerar checkpointen känns det som att vara i ett annat land. Smutsigt, fattigt och framförallt TRÅNGT! Man bor bokstavligen PÅ varandra! Sophämtningen lämnar också en hel del övrigt att önska. Överallt ser jag skräp. Katter finns i riklig mängd, men de liknar verkligen inte Tibble, min välnärda huskatt hemma i Docksta. Dessa rangel som springer skyggt omkring ser ut att ha både det ena och det andra i sjukdomsväg. Ingen reflex kommer att böja mig ner för att försöka klappa nån av dem!

I den här miljön frodas bitterhet och extemism. Med tanke på livsvillkoren är det inte helt långsökt att förstå att en del dyrkar sina "freedomsfighters". Här och var finns de på posters på väggarna, hållandes ett stort gevär och med Klippdomen i bakgrunden. Freedomfighters, martyrer eller terrorister... Unga män utan framtid som gör valet att bli hjälte för någon månad eller så.

Jag besökte ett aktivitetscenter som verkade ha ALLT. Fysioterapi, läkarmottagning, syverkstad för kvinnor, datorutbildningar, aktivitetscentra, debkeskola, teater, målarverkstad... Tanken var att försöka skapa mening och hopp i detta trista flyktingläger. Just denna grupp debkeungdomar låg i hårdträning inför en stundande resa till Italien där de ska framträda. Lite koordinering i stegen behövs innan de kommer dit, men visst är det äkta DANSGLÄDJE?

Mordechai

Igår blev det en trevlig utflykt med min kompis Anna till Yad Mordechai. Anna skulle skriva reportage och jag var mest med för att dels få se något annat än Jerusalem och dels kunna njuta på stranden efteråt...

image324

På kibbutzen stod en jättestor staty av hjälten från Warsawagettot. Snacka om socialistisk konst! De hade också ett museum på denna kibbutz, "from Holocaust to revival". Intressant det med. Kibbutzen ligger mycket nära Gaza, från en kulle kunde man se Eretz checkpoint. Inte så många turister åker till denna kibbutz och museet eftersom det ligger inom skjuthåll från Gaza. Bredvid ingången till muséet satt tre kassamraketer uppskruvade på väggen.

image325
Ingen av raketerna hade dock träffat mer än åkrarna utanför kibbutzen.

Efter detta möte for Anna och jag till stranden mellan Ashdod och Askelon och badade. Havet var varmt och solen gassade. Kan nu stoltsera med fräkniga armar och ben. I övrigt har jag rejäl "Jerusalembränna" = Bondbränna, för det är sällan man kan klä av sig och sola magen i det religiösa Jerusalem. Inte ens på min balkong vill jag klä av mig av hänsyn till mina grannar.


Israel håller som bäst på att förbereda sitt 60-årskalas nu. I morse var det flyguppvisning av fyra jaktplan som flög över stan och gjorde olika formationer. "Den enes bröd den andres död"; Palestinierna förbereder på sitt håll olika event för att minnas "Nakban", katastrofen som är den andra sidan av detta mynt. En cool manifestation som jag idag fick höra om var att man planerar att släppa upp MASSOR med svarta ballonger den 15 maj. 21915 st ballonger kommer då att förmörka skyn i Jerusalem. Mer kommer om detta senare, för det kommer förhoppningsvis att göra sig i bild!


Första Maj

Ny månad igen! Jag höll alldeles på att glömma denna profana helgdag mitt i alla storhelger hit och dit. Plötsligt är stan ganska lugn. Jag hade sovmorgon, städade och tvättade på förmiddagen. Nån gång på förmiddagen höll jag nästan på att S***A på mig. Sirener hördes kraftigt där jag bor. Flyglarm? Jag gjorde som jag blivit lärd nån gång; gå in, stäng dörrar och fönster och kolla nyheterna. Inga häftiga krigsrubriker på vare sig Al Jazeera, BBCW, CNN och euronews. Hjälp!

Efter en stund tystnade sirenerna och jag städade vidare. DÅ kom jag på att det var förintelsens minnesdag idag! Sirener ska ljuda och alla stannar där de är och har några tysta minuter. Grämelse, jag som så totalt missade detta. Jag HAR vetat av det och det STÅR i almanackan så jag har inget att egentligen skylla på. Det liksom bara hände. Men krigsutbrottspaniken var också en intressant känsla...

Nu väntar jag några irländska biskopar och präster (både katoliker och protestanter) som ska komma och hälsa på. Jag ska ta och bjuda dem på kaffe. Ska bli intressant det med. Men detta gör att jag nu missar VALBORG som firas idag istället för igår. Så; missad första maj, missad Valborg och missad Yom Hashoa... Hur månde denna dag sluta?