jerusalem

Idag blev det en besvikelse när jag kikade ut på havet i morse.... Spegelblankt. Men frampå eftermiddagen blåste det ändå såpass att det var vits att bege sig ut. Mönstrade på moster Ewa, som egentligen är lite sjuk och klen, som gast och vi kryssade ut genom Edsätterfjärden i knapp styrfart (2 knop).

Då vi mest var ute efter att njuta hav och sol passade farten oss perfekt. Det var lite gammsjö när vi kom i jämnhöjd med Predikstolen, så Bönhamn fick bli ett lämpligt mål. Vi lade till hur tjusigt som helst vid gästhamnen och knatade till Arnes sjöbod och intog kaffe och kaka där.

Tillbakaresan blev lite mindre tjusig. Ankareländet hade sugit fast i blåleran riktigt rejält och moster var lite darrig på bena. Vi löste detta genom att skarva förtampen till en jättelina, jag drog ut mig och båten ovanför ankaret och drog så jag blev aldeles blå. Till slut lossade ankareländet och vi kunde hala in båten igen. Lade båten längs kajkanten så moster kunde äntra med viss värdighet. Med moster på plats startade vi motorn och lämnade Bönhamn någorlunda OK. Det var själva manövern för att få loss ankaret som ställde till det. Å andra sidan bjöd vi bryggseglarna samtalsämne för kvällen.