jerusalem

Skylten: "It is forbidden to throw garbage and litter here"

Ok, jag har bloggat en liknande bild förr. Men detta tycker jag är så härligt avdramatiserande när det gäller sjalar...

Teofilus III

I Al Quds igår stod att läsa att patriarken Teofilus III köpt tillbaka land som tillhört grekortodoxerna men sedan blivit ockuperat av Israel. Kostnad: 43 milioner!

Sedan länge har jag hållt igång med allehanda sysslor. Har varit "busy" långt upp över öronen med besökare, jobb och andra möten. Länge har jag sett fram emot en dag när jag kan sova tills jag vaknar av mig själv, sjava runt i morgonrock och käka frukost i sängen till en DVD. Idag är en sån dag, men redan nu, 12.30 är jag dödligt less!

Ikväll kommer tre grupper från Sverige hit, så kommande vecka kommer att bli något späckad. Jag vet allt detta men har ändå rastlösheten i kroppen. Vill att jobbet ska komma igång NU.

Eftersom jag snart ska hem till Sverige och lägga mig med näsan mot taket några veckor kan jag ta ut mig denna kommande vecka. Mycket behöver göras. Ska storstäda lägenheten så det känns bra att komma tillbaka samt fixa lite på centret. Vill göra biblioteket trivsamt med skön läshörna i den nyinskaffade soffan. En skön kudde och en go filt kan göra susen när man är lite trött på eftermiddagen.

Så denna söndag blir ingen vilodag. Eller bara halva. Nu är jag färdigvilad sedan länge. Jalla!

Beväpnad tjej, 4 år

Så här i helgtider är det många barn som fått pengar av släkt och vänner. Naturligtvis går man då genast och handlar kläder, godis eller leksaker för pengarna. Mycket populärt verkar leksaksvapen, smällare och spräckliga soldatkläder vara. Å ena sidan tycker jag det är oroande att se hur föräldrar förser sina barn med låtsasvapen. Å andra sidan har kanske barn i alla tider i leken införlivat omgivningen till sin egen värld genom just lekar.

På frågan "vem ska du skjuta?" svarade flickan ovan: "skjorta" (=polisen). Här är det inte polis och tjuv utan polisen står för det onda, det som man ska skjuta på. Jag hörde av en bekant att när polisen kommer in i palestinska områden är det vanligt att barnen ligger på taken och siktar med sina plastpistoler på soldaterna. Som då kan råka skjuta tillbaka. De hinner ju inte se att det bara är en plastpistol. Den enes lek, den andres allvar.

Soluppgång i Jerusalem!

Så kom pappsen till Holy Land! Jag gick och la mig tidigt, klockan 22. Kvart i tre ringde A och kom och hämtade mig 15 minuter senare. Jag var Taubane ektir (jättetrött), men det ordnade till sig efter en cola light. Blev naturligtvis stoppade i securityn på BG, annars hade det varit perfekt timing.

Väl tillbaka i Jerusalem gjorde vi en minisightseeing, for upp till Jabal Zeitun (olivberget) och såg soluppgången därifrån. Idag är det Eid Al Fitr och massor med folk i moskén. Muazzinen höll också på extra länge, minst 20 minuter tror jag. Sedan hem till Beit Hanina och en frukost innan jag begav mig till jobbet och pappa gick och la sig. Jätteroligt att ha pappa på besök. Vi får se vad vi gör. Idag håller vi oss förmodligen i Västra Jerusalem då det mesta är stängt för helgen.

Damaskusporten

Sista fredagen i Ramadan och kanske hundratusen extrabesökare kommer till Al Aqsamoskén för att be fredagsbönen. En hel del har varit på moskéområdet från häromnatten då det var Laylat elQadr, natten då koranen kom till profeten Muhammed. Man äter tillsammans, går i olika koranundervisningsklasser, ber, sover vid moskén. Israelerna har lättat på reserestriktionerna för Västbanksbor att komma in till den Heliga Staden, och jag märkte på bussen i morse vad många det var som verkade vara i Jerusalem för första gången på länge. De pekade och frågade om många saker längs vägen.

Som alltid när det är någon högtid är det ett extra säkerhetspådrag. Man ser många soldater längs gatorna både runt och i Gamla Stan. Dock verkade de flesta bara stå och observera eller äta.

På söndagkväll eller måndagkväll (beroende på månen och stjärnorna) är det Eid alFitr, sista dagen på fastemånaden Ramadan. Denna dag är för muslimer ungefär av samma vikt som vår julafton. Nu är Eid-shoppingen i full gång då alla handlar presenter och festmat inför denna helg.

Säger som Gert F; ÄNTLIGEN! Efter idogt rännande till religionsministeriet och min. of interior har jag idag äntligen mitt arbetsvisum inklistrat i passet! Det har tagit tid... Det var rena antiklimax när det bara tog en halvtimme på interior innan allt var klart. Nu och en rejäl bit in i nästa år är jag laglig! Detta gör att jag nu kan röra mig över gränserna mer fritt än tidigare. Innan har jag duttat med tillfälliga tremånadersvisum, och det är inte så jättebra.

Annars så har Ruben och jag spanat in Jerusalem, Betlehem och Ramallah. Emellan varven har jag jobbat. Nåt möte har jag klämt in. Det börjar ta ut sin rätt, kan nog medge att jag är aningens trött nu. Ska vila i helgen lite och ladda om inför pappsen som kommer på måndag...

Vaknade och drog till Ramallah. Promenad till Checkpointen där jag bor, sedan minibuss till centrum. Där strosade vi runt och kikade på stan ett tag. Hittade skjortaffär till Ruben, var upp på ZoZ och delade en pizza. Hittade sedan en pip- och tobaksaffär där Ruben kikade in olika pipor och jag hittade en fin vattenpipa i fin vattenpipeattachéportfölj. Utgångspriset på pipa med portfölj var 350 NIS. Jag funderade en stund och skambjöd 250 NIS. Killen var lite dålig på engelska så han trodde nog jag sa 200. Han bjöd därför 230 NIS. Jag höll masken och frågade om jag då kunde få kol och tobak "inpå". Yes. Klart! Nu har jag en fin blå vattenpipa med keramikdekorationer och guldrör. Till denna pipa en blå och silvrig snygg väska med handtag. Snacka om att denna pipa kommer att göra sig i båten i sommar!

For hem och satt på balkongen och filosoferade en stund. Framemot tiotiden började det kurra i magen. Då hade också kompis A käkat klart hemma och ville ta oss på en rundtur. Vi hamnade i Beit Sahor på Wisams restaurang där välkomstfesten för mig och hejdåfesten för Mr K var i januari. Alltid lika mysigt att vara på det stället! God mat och trevliga människor!

Nu stundar sängen, ögona faller ihop när som helst. Imorgon blir det Döda Havet. Då ska kameran vara med!

Guldfisken höll jag på att glömma... En man i Checkpointen ut från Ramallah körde sina nyinskaffade guldfiskar på röntgenbandet. Påsen sprack och guldfiskarna låg och sprattlade på bandet. Det var det mest dramatiska som hände i Qalandia CP. Jag som hade förberett Ruben på att detta ställe är mer än hemskt. Idag kändes det som värsta antiklimaxen. Noll kö och noll problem. Kanske inte för guldfiskarna. Men för oss.

Till slut kom Ruben fram. Men resan tog tid. Stockholm-Milano-Bryssel-Zurich -Tel Aviv. Inställt flyg, folk som snodde hans sittplats på El Al-flyget och två hotellnätter...

Landade i verkligheten härnere. Lite mingelparty med journalister, föredrag på centret och sedan rundtur med min kompis A i Jerusalem....

Då vi idag hade blivit bjudna på Ramadanmiddag hos A bestämde vi oss för att göra detta ordentligt, dvs prova på att fasta. Jag ställde klockan på 4 am, vi klev upp och åt en stadig frukost, sedan somna om. Vid niotiden var vi uppe igen. Ingen frukost, inget att dricka. For in till Jerusalem, kikade på gamla stan och strömmen av folk som firade sina respektive högtider (Ramadan och Sukkot).

Framemot tvåtiden kurrade det i magen rejält och törsten var ganska påtaglig (det har varit en varm dag idag i Jerusalem). Jag tog en C-brus för knäts skull och vi fuskade med att dela en halvliter vatten. Sedan mer strosande i bazarerna. Klockan fyra letade vi oss fram till A´s hus och satt på hans tak och kikade på den strålande utsikten. Till slut vid kvart över fem kom minareterna igång med sina "Allah wa Akbar!" och vi kunde påbörja middagen. MUMS! Svepte några vattenglas och åt ris med mandelflisor samt lamm. Till detta linssoppa och lebane som man skedade över riset. KALAS! Satt sedan och surrade om politiken och livet en bra stund på taket.

Att prova på att fasta på detta sätt var riktigt intressant! Nu förstår jag bättre hur det känns i kroppen, både att försaka mat och vatten en hel dag i värmen och dels vad viktig middagen blir. Det svåraste var att kliva upp vid fyra tiden för att pressa ner frukost och bälja vatten. Av A fick jag dock höra att fastedagen var helt ogiltig pga vattenintaget. Jag tyckte detta ändå var "Ahsan min Balash" (Bättre än inget), men i detta fall är det ALLT eller inget. Lite snopet.

Andra kvällen i rad som jag väntar främmande! Planet från Milano ställdes in så min bekant fick åka till Bryssel istället. Nog för att Bryssel kan vara bra (heller hur, kusin?), men är man inställd på att landa på Ben Gurion är det ju inte riktigt samma sak...   Nu ringde telefonen, och jag fick höra att han inte kom med på flighten Bryssel - Tel Aviv... Antagligen blir det en natt i Bryssel nu. Snopet!

Idag har det varit en förfärlig dag! JAg vaknade med värsta grymma huvudvärken. Tänkte att det säkert blir bättre om jag dricker lite vatten och knaprar i mig ett par alvedon. Ha! Hängde dubbelvikt nere i toan nån timme innan jag lyckades klä på mig och ta taxi in till jobbet. Möte där med några kollegor från Sverige... Spanade in toan på centret på nära håll också... Framemot eftermiddagen fick jag i mig lite hoummus och chatta, såpass att jag härdade ut näst sista arabiskalektionen. Är nu hemma nydurschad och funderar på vad jag ska göra när inte Mr R dök upp. Kanske blir det en sväng med kompis A istället?

Varför händer kul saker när kameran inte är med???

Ikväll var två kollegor och en kollegason från Sverige här. Vi gick till Ben Jehuda (gågata i Västra Jerusalem) för att köpa oss en glass (25 grader varmt sent på kvällen...).

Där var en liten rockgrupp bestående av en sångare och några musiker. På lite håll trodde jag det var en ungdomsgrupp, men då vi kom fram såg vi det var en samling ortodoxa gubbar! I svarta kläder, vippande skägg, stora hattar sjöng de och spelade så korkskruvslockarna fladdrade! Andra ortodoxa gubbar, män och pojkar dansade nån slags ringdans framför scenen. Det var aningens falskt ibland, men stämningen var magisk! Snacka om totalupplevelse! Riktig slammerrock med judisk touch av folkmusik framfört med hjärta och engagemang!

Ska försöka komma dit snart igen, MED kamera!

Västra muren / Klagomuren / Kotel

Nu är det ett absolut myller av människor i Jerusalem! Tillresta judar från hela Israel, men också från andra delar av världen är här och firar sukkot. Överallt ser man män i hattar eller kvinor i hucklen eller peruk på väg till eller från Västra muren. Med sig bär många ett plastfodral med löv. Jag läste på nån blogg att en del mycket religiösa judar kan handla denna kvist för ett par tusen shekel stycket ifall det är helt rakt. Men jag tror majoriteten nöjer sig med att köpa liknande kvist från närmaste supermarket för nån tia.

Min arabiskalärare berättade idag om hur han medan han själv var student jobbade extra som "Goyshabbath". Eftersom det på Shabbaten råder arbetsförbud kan det hända att man lejer in någon kristen eller muslim (Goy=icke jude) att utföra vissa förbjudna grejer under shabbaten. Han hade jobbat på sjukhus där han hjälpt läkarna med att anteckna (skriva är arbete=förbjudet) samt att tända eller släcka ljuset i olika rum. Detta kan te sig mycket besynnerligt för en vanlig sekulariserad svensk, men för strikta religiösa människor här tar man bibelorden mycket, mycket allvarligt!

I Jerusalem bör man ständigt ha ID-handlingar med sig!

Bussen i morse tvärstannade plötsligt och fyra-fem passagerare fick bråttom av. En kort stund senare förstod jag varför, det stod en "temporary checkpoint" ett stycke längre fram på vägen.

"Fardjini ilhawiie", ropade soldaten när han klev på bussen. "Visa ID-handlingarna!" Alla i bussen höll lydigt upp sina pass eller ID-kort. Då alla (utom jag) hade blåa "hawiye" sa han bara Shukran och gick ur igen. Jag antar att de som fått bråttom ut hade orange eller gröna hawiye.

En journalist från Övik frågade mig om jag trodde freden kunde komma underifrån genom att "vanligt folk" möts (över gränserna) och börjar jobba för fred. Detta kan inte hända sa jag och refererade till dessa ständiga passlagar. Har man ett israeliskt pass får man inte vistas på VB eller i Gaza. Har man grönt eller orange ID-kort får man inte, utan särskillt tillstånd, lämna VB eller Gaza. När ska vanligt folk träffas? "Bukra fil Mishmesh!" Never.

Full måne=halv månad!

Ikväll var månen tjusig! Halva Ramadan har nu gått och fastandet fortsätter. Olika människor ser ut att klara fastan olika bra. En shopägare jag känner ser mycket tärd ut. Gråblek i ansiktet, insjunkna kinder och frasiga läppar. Jag brukar ibland fråga honom hur det går och om det är svårt att klara fastan. Han säger att det går finfint och det är hur bra som helst. Detta svar får jag från nästan alla jag frågat. Det är som om man skulle medge att det är svårt så är man inte bra nog?

Fastan är till för att känna med alla som inte har mat för dagen och komma närmare Gud. Jag blir därför lite förbryllad att man inte kan medge att det kan vara tufft att vara utan vatten en hel dag... Eller kanske det är så att om man medger detta börjar man sukta mer efter en slurk vatten?

JAg hade tänkt jag skulle prova fastan, men de dagar jag är på väg att göra ett försök blir jag dubbelt så hungrig. Freud skulle nog kalla det tvångstankar; det man inte kan få saknar man än värre.

ID-koll vid Damaskusporten

Idag kom jag mitt i rusningen, tusentals muslimer var på väg till Al-aqsa för fredagsbönen. Bussarna gick i skytteltraffik för att ta folk in till Jerusalem. Alla portar till Gamla Stan var avspärrade och man slussades in genom en "allé" av soldater. Alla som såg lite yngre ut vinkades in för ID-koll. Män under 45 år nekades tillträde till Jerusalems gamla stad. Det kändes lite läskigt att se så många tungt beväpnade soldater.

Igår kväll var jag en sväng till "The Canyon", ett gigantiskt shoppingcentra i västra Jerusalem. Det var stort och skränigt och jag ångrade mig nästan omedelbart när jag klev in genom securitykontrollen. Strosade lite planlöst omkring, käkade middag och tänkte nästan ge upp när jag efter ett tag hittade en klädaffär som var riktigt nice. "Crazy Line" heter klädkedjan - lite som Kappahl faktiskt. Bra utbud också för välväxta kvinnor som jag.... Kom hem med en välfylld kasse kläder!

En rolig episod hände i taxin på vägen till detta ställe. Det var precis efter solnedgången och min kompis A hade varit fastande hela dagen (=ingen mat, inte nåt att dricka och ingen cigarett på hela dagen!). Han knäppte på radion och lyssnade på en imam som läste ur koranen, sedan sa imamen "Allah akbar" (=Gud är större!) och fastan kunde brytas för dagen. Jag gjorde honom sällskap i själva fastebrytandet med en efterlängtad "holy smoke". Ganska intressant att få en inblick i olika sätt att utöva religion!

Klippdomen

Ikväll började den judiska försoningsdagen, Yom Kippur.
Denna dag kan man nog säga är en av judendomens allra heligaste dagar. Man fastar i 25 timmar och ber. Många klär sig i vitt, renhetens färg. Man ber om förlåtelse för de synder man gjort under det gångna året. Man kunde önska det blev en försoningsdag mellan de folk som bor här... Men "Bukra, fil mishmesh", antar jag.

Inga bilar tillåts på gatorna och ingen äter eller dricker offentligt, även om man inte är troende. Jag får se hur det går att komma in till jobbet. Kanske, kanske inte...