jerusalem

Äntligen tillbaka i Beit Hanina! Vad skönt det kändes att komma innanför tröskeln till lägenheten! JAg satt på planet ner och funderade vad som egentligen är hemma och kom fram till att det faktiskt börjar kännas som att det är här i Beit Hanina som "hemma" är. Hos mor finns förvisso en hel del möbler och grejer, men ändå är det inte som att vara helt hemma.

Redan i gången från flygplanet i Tel Aviv kände jag igen mig i det att säkerhetsvakter plockade ut de med enligt något kriterie suspekt utseende till lite extra förhör. Jag stod och väntade på en stipendiat som kom med samma flight en stund och roade mig att under den tid jag väntade gissa vilka som skulle bli extra förhörda. Kusligt nog gissade jag rätt på en hel del personer.

Nu får det bli en tidig kväll, resan till Sverige tog mycket energi. Både resan i sig och att träffa vänner sliter. Visst är det roligt, men i stressen att hinna med många man känner blir det lite ytligt. Att komma en dag på Parkskolan var intressant, men varför i hela friden skulle jag försöka ha en eftermiddagslektion på tre timmar med trötta elever som kommit hem från Afrika? Jag var färdig att slutgiltigt kasta in handduken som lärare när jag kom på att många faktiskt varit på resa och att det inte enbart var på grund av min usla lektion de var trötta... Nu kan det hända att jag blir lärare igen när jag kommer hem. Men bara kanske...