jerusalem

Nu har dagen D varit och gått. Sista lördagen i Juli är förevigt inristad i kalendern som Dockstadagen och Traddjazzdagen. Nu börjar släkttraditionerna flyta som ett väloljat maskineri: Mor upp 6, sätter degen. Lisa och Jenny anländer bageriet vid sju och sätter igång bullbaket. Moster Britta och morsan föser undan eventuella knallare som ställt sig för nära och jag kollar så kaffet smakar bra. När klockan drar sig mot nio går jag och Petra (Ny deltagare för i år) en sväng och spanar in knallar och kollar konkurrensen. Sedan tillbaka för att sköta försäljningen av bullar, kaffe, kakor, halsband, sjalar, loppiskläder.... Tio löser vi melodikrysset utan internet men med diverse kaffekunder. Sedan fullkomligt svishar tiden förbi och sedan stänger vi kafét vid femtiden. Räknar kassan och laddar om till traddjazzen på Mannaminne. Masar oss iväg vid sju för att så småningom inta biljettbordet mellan 21 och 23. Surrar med folk och hjälper nån fyllis. Kommer hem till Docksta igen efter midnatt och surrar ur oss det sista innan ögonen far ihop vid tretiden. En lyckad dag. I år igen...


Tre kusiner i samspråk...


Två glada biljettförsäljerskor...