jerusalem

Då och då får jag en känsla av att jag är med i en film, så omväxlande och intressant kan det vara att bo i Jerusalem. Gårdagen var verkligen inget undantag. Det började på morgonen när jag skulle in till Jerusalem. Körde över Olivberget och fick möte med en personbil som ljustutade och föraren gjorde konstiga handsignaler, typ pekade bakåt med hela handen, formade sedan handen som ett "O" och slogg handen ett par gånger mot pannan. "Säkert är det en Checkpoint längs vägen", tänkte jag och höll span efter militärjeepar. Mycket riktigt stötte jag på första CP´n efter några svängar. Ett par bilar före mig blev noga kontrollerade. ID-kort och bagagelucka gicks igenom. När det var min tur och jag vevade ner rutan och sträkte fram passet var det bara "Toda, Bevakasha" som soldaten sa. Ingen koll, vare sig i pass eller baklucka. Kom upp på olivberget och i princip samma sak hände en andra gång. Efter ytterligare några hundra meter kom tredje (!!!) kontrollen för morgonen. Nu med stort pådrag, en massa polisbilar och ridande polis fanns på plats. Här hade värsta trafikkaoset dessutom bildats då cirka 7-8 turistbussar också fastnat i kön. En del chaufförer hade dessutom släppt ut passagerarna (då de nästan var framme vid den vanliga utkiksplatsen). Sålunda stod en hjord av fotograferande turister och glodde på vad som eventuellt skulle hända.


Detta var morgonen. For sedan och hämtade vår stipendiat Maria och tillsammans for vi till Bethlehem där hon höll en workshop i slagverk för ett gäng musiklärare. Jag hade mest tänkt titta på och ta några kort, men plötsligt satt jag där med en trumma i famnen och i djup koncentration för att hänga med i en latinorytm. Dagens fjärde och femte CP var in och ut ur Bethlehem.



Efter Bethlehem några timmar i Jerusalem innan jag och Maria begav oss till Shofat (näst sista CP) där vi blivit inbjudna till en kulturkväll. Jag hade dålig koll på att Shofat flyktingläger i princip är detsamma som Anata, så jag trodde mig inte hitta dit. Dock förbarmade sig vår generalkonsul över oss så han mötte upp vid konsulatet och därifrån följdes vi åt till Shofat. Sista biten fick vi också lift av honom. Väl framme blev det en speciell VIP-mottagning för oss med handskakningar, kamerablixtar och videofilmning. Förstås var det generalkonsuln som var i fokus, men då Maria och jag var i hans sällskap kunde man för kvällen och evenemanget leva ut VIP-rollen ordentligt. Sitta i främsta raden under konserten, mingla med parlamentariker och hamna på fin middag...



Konstig ordning på denna konsert, att det är publiken som blir filmad och inte de som uppträder!

Glada och upprymda anlände vi sedan till dagens sista CP, en ordentlig koll på våra pass av en soldat som bara pratade hebreiska...

Efteråt for vi till Olivberget och summerade dagen över en kopp kaffe och strålande utsikt över Gamla Stan.