jerusalem

I dagarna firar Israel 60 år som stat. En mycket ung stat alltså. Ska man jämföra med människoår får man nog dela med okänd siffra. Kanske en fjortis? Då menar jag ett land som på många sätt är "klart" men där det återstår lite mognad. Ung, stark och vacker, men samtidigt med en form av identiteskris. Och ett oändligt behov att bli älskat så ideliga upptåg och flaggviftningar behövs för att leva upp till myten om sig själv.

Skulle vilja ge fred och grannsämja som present till 60-åringen, men dit är vägen lång. Men hoppet dör som bekant inte... Kanske på 100-årsdagen? Inshallah!