jerusalem

I dagarna tre pågår en kyrkvärdskurs på Vårsta diakonigård i Härnösand och jag är där. Det är verkligen ett fantastiskt bra tillfälle att "komma in i" Svenska Kyrkan att få mingla runt bland alla nyblivna kyrkvärdar och en del kyrkvärdsveteraner. Snacka om klokhet och framåtanda i gruppen!

Jag måste erkänna att jag inte hade just några speciella tankar om kyrkvärdar - det är väl sådana där som delar ut psalmböcker och säger "Hej och välkommen" till folk. Inget märkvärdigt, inget som kräver kurs... Typ så TÄNKTE jag. Fram till idag. För det första har jag nu en större inblick och respekt för detta uppdrag.

Idag har man gått igenom grejer som hur inventarier ska bevaras för eftervärlden. Orglar mår inte dåligt av temperaturförändringar i luften enligt en ny norsk studie, man ska undvika att salta på kyrktrappan (men använda varm sand), inventarier får inte flyttas runt i kyrkan utan tillstånd från länsantikvariet, Silver förvaras bäst i nåt slags papper innuti en plastpåse och man ska INTE använda cement på gamla kyrkor! OSV... jag känner hur nya kunskaper bara flödar in i hjärnan på mig!

Dagens höjdare var när några olika kyrkvärdar berättade om hur de ser på sitt uppdrag och hur det kom sig att de blivit kyrkvärdar. En kvinna berättade att hon när hon blev tillfrågad blev riktigt rörd och hur hon sedan blev mottagen i kyrkan med en speciell liten ceremoni med handpåläggning och hur hon nu i 36 år troget har utfört sitt uppdrag, fortfarande med entusiasm och glädje.

"Kyrkvärden är ovärderlig för oss präster", sa en kyrkoherde. "Det är de som är örat mot marken ordentligt och har koll på speciella behov och önskemål som församlingsmedlemmarna har".

Så nog är kyrkvärdarna något mycket mer än "bara nån" som delar ut pslamboken....