jerusalem

http://www.expressen.se/Nyheter/1.1482544/nils-21-hittad-dod-i-frankrike

Vad återstår egentligen att säga? Många gånger läser man om ond bråd död i tidningen och låter det passera i pereferin bara. Plötsligt har det träffat mitt i ens existens på något vis. Min kusin Nils, så oerhört full av liv och energi finns inte längre och jag kan knappt fatta att det har hänt.

Samtidigt som det skulle vara ohyggligt att inte få någon klarhet i vart han tog vägen, det finns ju sådana där oppklarade fall, så är det nu ändå som om luften går ur en fullständigt. Nu går det ju inte längre att hoppas...

Övik har ett eget turkiskt Hamam! Ikväll har jag och två kollegor provat inrättningen. Är len som en barnrumpa över hela kroppen av peeling, massage och löddring. Medan man hämtade sig mellan behandlingarna kunde man ligga på en solstol och äta frukt eller bara njuta på den varma stenhällen och se de två halvnakna männen löddra in någon annan. En upplevelse!

En sak som är kul är att sjunga i kör! Just nu sjunger jag i två körer som båda övar på måndagar. Stora Vibyggerå Kyrkokör och lilla gruppen "Sotto Vocé". Den första är maffig och den andra är svängig. Igår sjöng vi upp i först Vibyggerå kyrka och sedan Ullångers kyrka.

När vi ska sjunga upp blir det lite nerv och fight i kören. Inte om själva sjungandet. Inte om vad vi ska ha på oss. Inte om hur vi ska stå. MEN om HUR VI SKA SITTA i bänkarna mellan låtarna! Igår blev det riktigt bitchigt en stund. Vi tar det från början.

Man kommer till övningen, sätter sig i bänkarna och väntar in alla. När alla kommit börjar vi öva. När vi övar står vi framme i kyrkan på gradänger (en slags trappsteg avsett för körer). När vi sedan övat klart återstår momentet att placera oss så i bänkarna att det ser snyggt och prydligt ut när vi ska upp och sjunga. DÅ inträffar vanligtvis KAOSET: Handväskan som man placerat i en viss bänk kanske inte är på rätt ställe!!! När vi provgått ner från gradängerna visar det sig att väskan är någon annan stans!!! ACK och VE! Olika viljor och tips på hur man ska gå och stå bryter också ut så när vissa med hög röst försöker få nån att skicka väskan försöker andra lösa gåproblemet...

Igår gick det helt över styr i Vibyggerå kyrka. När vi sedan kom till Ullånger hade de flesta koll på den viktiga väskan MEN då visar det sig att DYNAN man ska sitta på INTE var samma dyna som man plockat vid ingången. VANUDÅ?!?! Alla dynor är lika, men vissa (nämner inga namn) tycker det är viktigt att få sitta på just den dyna man har burit fram till bänken... HÅHÅJAJA, och när jag skrattar åt det bitchiga kaoset så biter andra ihop och väser mellan sammanbitna tänder: GÖR SOM NI VILL DÅ JAG BRYR MIG INTE! Amen! Så genomkomiskt! Funderar på att filma det hela och lägga på youtube. Men då måste jag kanske senare emigrera från byn...

Just nu väljer jag mellan att ha DJ****T ont i höften (störd nattsömn, C-brus, kryckor) eller vara kass i magen (Hänga dubbelvikt i närmaste toalett) av medicin mot höftvärk. Men då det inte är varje helg man går ner 4 kg kanske jag sviker min mage ändå? Men törs jag verkligen ta en ny tablett imorgon? Magkrampen har ju inte helt givit upp än... Life is shit (I bokstavlig bemärkelse).




Annars ler jag lite åt en replik från mina kära FP elever som jag stötte på i kafeterian häromdagen.

De: "Men se, religionsfröken är här", "Vi sitter här å njuter nu när vi inte längre har nån religion!"
Jag, viskandes till min kollega: "Undrar vem som njuter mest?"

Politiskt inkorrekt så det stänker alltså...

Asså, ibland känner jag mig som ett UFO som just landat på planeten Jorden. Idag efter att ha varit på läkarbesök skulle jag lösa ut några recept på apoteket. Jag har inte gjort denna enkla manöver sedan 2005 nån gång så rutinerna var annorlunda. Då jag inte fått något recept i handen utan bara beskedet att läkaren lagt en order till apoteket om att jag skulle få medicinen och för mig skulle det därför innebära att jag bara skulle legitimera mig för att få handla denna medicin. Kanske var det denna nya ordning som gjorde att jag fullständigt skämde ut mig inför andra i kön. Inne på apoteket såg allt ut som vanligt UTOM detta att man på nummerlappsmaskinen tejpat fast en stor skylt: "Ta fram ditt ID-kort". Tryckte till på den gröna knappen, men inget hände. Läste skylten och.... jo....hrm... jag försökte faktiskt stoppa in mitt körkort i springan där förr nummerlapparna brukar komma ut. INGET hände. Ungefär då började folk titta konstigt på mig. Röd om öronen tryckte jag till lite hårdare på den gröna knappen och se; där kom en nummerlapp! HU! Kände mig som en nyinvandrad till Främmande Landet Sverige...

Nu är renoveringen av min gamla arbetsplats i Jerusalem färdig och invigningen gjord. Jag är sååå nyfiken på att se hur det blev och kan knappt bärga mig till i påsk då jag reser ner nästa gång. Men när jag satt och var "hemsjuk" så hittade jag plötsligt en renoveringsfilm på YouTube!!! WOW vad roligt!

Visst blir det fint!:

Tack Magnus att du la upp filmen på youTube!