Procession!

"Here we go again..." tänker nu den trogna bloggläsarskaran. "Är ämnet inte relativt uttömt vid det här laget!!!"

Ånej.

Dagens procession var faktiskt tämligen händelserik. För det första var det idag en jättegrupp muslimska pilgrimmer från Indien på besök i Holy Sepulchre. De fick en föreläsning utanför kyrkan innan de sedan gick in. Det var mycket intressant att kika på dem i väntan på själva processionen. De skulle alla besöka Profeten "Isas" Grav. Som muslimska pilgrimmer gör så ställde de givetvis av sig skorna utanför graven när de skulle in. Jag blev riktigt rörd av att se med vilken vördnad man besökte den plats som naturligtvis är helig även för muslimer.



Så drog det ihop sig för processionen. Men VAR fanns prästen? En viss oro började sprida sig bland seminariekillarna och man började ringa runt för att fråga efter prästen. En av sakristanerna gjorde iordning hatten, kåpan och manteln så det bara skulle vara för prällen att snabbt svida om. Men, som sagt. VAR var han? Katolikerna började ju vara färdiga med sin sång uppe på Golgata och det gäller ju att komma iväg med processionen INNAN de ska gå förbi graven, ANNARS hamnar man i svår oordning.



Efter desperat överläggning började killarna med processionen UTAN präst! Vid första stationen (Jesu fängelse) var det en av seminaristerna som läste evangelietexten istället. DÅ kom prästen med andan i halsen och kunde glida i den framtagna manteln och ta över. Spänningen släppte och man kunde fortsätta i vanlig ordning. Jag beundrar killarna att de fann sig i en sådan trickig situation!



När processionen var nere i Helenas krypta väntade jag uppe i kyrkan. Det är ju trots allt MÅNGA trappsteg och ingen ledstång den första biten. Vill ju inte ställa till skandal och rulla nerför trapporna med kryckorna skramlandes under processionen! Under väntetiden träffade jag på den grekisk-ortodoxa munken som jag träffade i St Marks i påskas som berättade om Turinsvepningen. Mycket riktigt bara han även denna gång på en plastkasse med material om utställningen på Notre Dame. Nu hade han även handlat en stor (A3) bild av själva ansiktet i 3D från svepningen.

De två seminaristerna som stannat där uppe för att mota turister blev intresserade av bilden. En av dem smekte vördnadsfullt bilden och pussade den sedan, medan den andre ifrågasatte Turinsvepningens äkthet. Kul med olika åsikter! Sedan kom processionen och jag knatade vidare till Golgata, graven och stället där Maria svimmade. Fick några sekunder i ensamhet inne i graven och passade på att föra fram en bön där för en sjuk släkting. Jag gillar hur olika saker blandas i Holy Sepulchre. Det är just därför jag aldrig upphör att fashineras av stället!

Sista konferensdagen

på det armeniska patriarkatet blev intensiv. Först sju föreläsningar varav jag trodde jag skulle få hjärnsläpp av den sista. Den handlade om skillnaden i den armeniska grammatiken mellan Assize och Antioch. För den som alltid funderat på huruvida man uttalar något si eller så var det säkert en fantastisk föreläsning, men många jag pratade med var ganska nöjda utan denna kunskap men förundrades över föreläsarens djupa insikt. Jag hade dock lite svårt att hänga med då det hela utspelade sig på FRANSKA! HU. Ändå satt jag och koncentrerade mig intensivt då jag på konerensen har varit "tekniskt ansvarig" (dvs fixat med power point och diabildsvisningen).

Efter förmiddagens alla föreläsningar blev det dags för en exkursion. Vi for och kikade på fina mosaiker uppe på Olivberget som var typ urgamla (5-600-tal). Då dessa mosaikgolv inte visas för allmänheten utan bara ytterst speciella delegationer gick skaran av armenienspecialister upp i spinn när vi fick denna VIP-visning.



Här ser man på texten att det är en armenisk mosaik. Den ryska abedissan var mycket välkomnande när det stod klart att det var en delegation med experter av olika slag som var på besök.




Här var mosaiken mycket välbevarad!



Efter mosaikskådningen blev vi inbjudna på kakor och saft och sedan kaffe hos de rysk-ortodoxa nunnorna. Inne i deras mottagningsrum hängde en imponerande samling ikoner.



På kvällen avslutades konferensen med en middag på Christmas Hotel. Jag hamnade mittemot den armeniska generalkonsuln. En massa tal hölls och presenter utdelades. Förmodligen blir detta en konferens som kommer att återkomma typ varannat år eller så. Alla var överlag nöjda med konferensen även om det gnyades en del över att en del inte föreläst på engelska.

Ärkeänglarnas kapell



Häromdagen besökte jag ärkeänglarnas kappel för en vesper. Detta kappel används inte lika ofta som St James så det var mycket trevligt att återse detta kapell från Jesu egen tid. Det sägs vara översteprästen Annas hus på tiden det begav sig!



http://www.armenian-patriarchate.org/angels.html

Kejsarens nya kläder

Jag brukar vara snäll i mina bloggar. Alltför snäll, riktigt mjäkig är det vissa som tycker. Låt vara, jag är för det mesta ganska snäll. However, ikväll tänkte jag vara o-snäll, ja riktigt elak i min blogg!

Det pågår i dagarna ett kulturprojekt i Gamla Stan; "
Sounding Jerusalem". På olika håll hålls konserter. Ikväll var det dags för ett riktigt spektakulärt event. På fyra tak befann sig en brassorkester. Publiken var antingen uppe på något av taken eller nere i gränderna för att därifrån spetsa öronen efter musik som skulle ljuda.

Det var ganska vacker målsättning med det hela:
"Music might achieve what is not yet possible on the ground: the equal participation of an ethnic, religious and cultural diversity in a peaceful and stimulating dialogue. "

Håhåjaja. Stora ord. Kunde kanske ha blivit bra om inte tonerna blåste bort så man inte hörde nån samklang alls, bara några stackars kycklingpip från nån fagott lyckades nå mitt öra från Redeemer Church. Musiken var "modern" som det heter. Kanske kultursnobbarna av överklassen som hittat upp på taket satt och njöt bakom slutna ögonlock. Eller var det rent utav fler än jag som fattade nada och bara låtsades njuta för att inte spoilera sitt rykte som finsmakare av modern musik. Jag kom så plötsligt att tänka på kejsarens nya kläder och kvävde ett infall att hojta "Stäm åtminstone instrumenten!". Jag behärskade mig. På granntaket satt två tjejer som inte behärsklade sig utan började yla lite fnittrigt i de många pauserna.


Oj. Jag läser vad jag skrivit och inser hur elak jag är. Faktum är att min elakhet förmodligen är en yttring av total tondövhet och dålig smak. Vad vet jag?


Fin stämning var det dock på taket, önska det vore Lena Stompers jag satt och lyssnade på istället för pling-plong-musik med brassorkester.



Pilgrimsdag



Idag har jag varit på pilgrimsseminarium på SCSC. Det blev en fullspäckad och intressant dag om olika aspekter på pilgimstemat. Pilgrimmer i olika tidsepoker, skillnader i synen på den "heliga geografin", ortodoxa pilgrimmer, armeniska pilgrimmer, katolska pilgrimmer, protestantiska pilgrimmer... ja, till och med muslimska pilgrimmer och vad de gör i The Holy Land.

Det var så spännande och intressant att jag nu på allvar funderar på att gräva mer i ämnet, får se hur DET går, men jag har fått några namn på forskare som skulle kunna lotsa mig vidare i detta ämne.

Ett tag har jag haft tanken på att skriva en bok om nunnor och prästers klädsel. Idag träffade jag en svensk nunna som fick mig att lägga ner det projektet. Bara i Spanien finns det 250 katolska nunneordnar... OJ. Får snabbt tänka om och bli pilgrimsforskare istället!

Men medge att nunnedräkter är vackra! På bilderna ser ni birgittasystrarnas dräkter med de obligatoriska fem röda prickarna på kronan. De symboliserar Jesu fem sår.



Arlanda!

Jag sitter på ett frukostfik på Arlanda med en väska packad bradvid mig...

Känns det igen?

Jo, nu är jag på väg igen till the Holy Land. Den här gången ska jag vara nere tre veckor på egen hand utan just några specifika planer. Ska mest drälla omkring och "bara vara". Säkert blir det många vändor till St James och Holy Sepulchre, men också Betlehem, Döda Havet och Nasareth. Möjligtvis Tel Aviv och Hebron. Men allra mest Silwan och pyssla om lägenheten. Jag läser väderprognosen, den varierar inte speciellt mycket. +35 och sol på dagarna och +25 på natten. I Jerico adderar man på 10 grader...

Några planer har jag dock, kom jag på! På fredag är det ett seminarium om pilgrimmer. Of Course ska jag dit! Sedan har jag fått en inbjudan till nåt seminarium hos armenierna också, i början av juli. Men jag har glömt vad det handlade om. Av vänner och bekanta har jag fått olika shoppinguppdrag. Turkosa sjalar från Hebron, Glasänglar från Betlehem, Arrak, Kryddor (hjälp mig minnas...) samt en kalott med speglar på. HJÄLP!, Jag som hade tänkt få med mig böcker hem också. 20 kg känns med ens ganska futtigt...


Virtuell värld!

Så är det sommarlov igen och jag har temporärt försvunnit in i en virtuell värld igen. Den här gången är det inte Second World utan Sims 3. Ett sjukt roligt spel som är beroendeframkallande. Tur jag snart åker till Holy Land så jag kan leva mitt eget liv igen...

I sims 3 håller jag på att bygga en sportstjärnedynasti bestående av sportfånar. Jag lever alltså ut grejer som är omöjliga i Mitt Riktiga Liv. Nu består dynastin av pappa Anthony som är superstjärna och hanses dotter Maria som är Rookie i stadens fotbollslag. En dag kom Maria hem med en främmande kille, och pappa Anthony bestämde sig för att skrämma bort honom. Först smög han sig på killen bakifrån och ropade "BU!", och sedan hetsade pappa Anthony killen på löpbandet. Nu återstår frågan om killen kommer tillbaka efter denna behandling....



snart sommarlov!

I fredags checkade så äntligen treorna ut från Parkskolan. Som vanligt var det både högtidligt och vemodigt att se dem uppklädda på lastbilsflaken.

Själv jobbar jag en vecka till innan jag sätter mig på flyget till Holy Land igen. Ska "bara vara" i min lägenhet hade jag tänkt, men det blir visst lite plugg och ett par konferenser att gå på också. Plus en hel del hänga med vänner plus sol och bad. Ska försöka vara mer systematisk med kameran den här svängen också och inte bara ta på måfå vad som råkar komma framför linsen.

Men först ska jag flytta. Igen. Hu!


Jodå...

...jag lever och HAR kommit hem från Holy Land. Energin rann ur mig när jag kom hem. Som man säger på engelska; "I live in Örnsköldsvik but in Jerusalem I´m ALIVE". Stor skillnad! Det är svårt att hitta mening i att vara lärare på en skola som så tydligt är på väg att bli en skitskola.

Resan gick bra. Det var en härlig grupp att åka med och stämningen var på topp mest hela resan. Det var spännande att vara i Holy Land samtidigt som påven. Pådraget var gigantiskt! Flaggparader, säkerhetspådrag och nästan surealistikt städmani hade utbrutit lite varstans. I Maria Bebådelsekyrkan i Nasareth kunde man se munkar, nunnor och volontärer på alla fyra som gnodde på för att få kyrkan skinande till dan därpå då Benedictus XVI skille komma på en visit.





efter besöket i Bebådelsekyrkan traskade vi vidare till
synagogskyrkan en bit upp i bazarerna. Det var där som Jesus predikade för första gången:

Så kom han till Nasaret, där han hade vuxit upp. På sabbaten gick han till synagogan som han brukade. Han reste sig för att läsa ur Skriften, och man räckte honom profeten Jesajas bokrulle. När han öppnade den, fann han det ställe där det står skrivet: "Herrens Ande är över mig, ty han har smort mig till att predika glädjens budskap för de fattiga. Han har sänt mig för att ropa ut frihet för de fångna och syn för de blinda, för att ge de betryckta frihet och predika ett nådens år från Herren." Sedan rullade han ihop bokrullen, räckte den till tjänaren och satte sig. Alla i synagogan hade sina ögon fästa på honom. Då började han tala till dem: "I dag har detta skriftställe gått i uppfyllelse inför er som lyssnar." Luk. 4:16-21, (Jes. 61:1-2)

Efter en liten andakt i Synagogskyrkan åkte vi vidare till Nasareth Village och kikade på en utställning som visar hur Nasareth kan ha sett ut på Jesu tid. Vi åt en tidstypisk lunch där på keramikfat och hade ett möte med min goda vänninna och bloggkompis Anna Veeder och fick en genomgång av historia och politik i The Holy Land.

Efter detta program i Nasareth åkte vi tillbaka till Tiberias och besökte några heliga platser, främst Saligprisningarnas Berg där vi hade dagens andra andakt.

Sedan var vi varma, snudd på överhettade, så vi beslöt oss att göra det Kim Novak aldrig gjorde, nämligen att bada i Genesarets sjö. Underbart!

Efter middagen på hotellet följde de flesta med på en promenad i Tiberias. På sommaren när solen gått ner är vädret fantastiskt i Tiberias, lämpligt varmt utan att vara klibb-varmt!

Detta var vår andra dag i Holy Land. Jag hoppade medvetet över vår första dag då den bestod av ändlöst resande. Buss, flyg och transfet till Tiberias. Höjdpunkten var att efter 22 timmars resande sitta i en båt på Genesarets sjö med motorn avslagen och se ljuset från Tiberias spegla sig i vattnet medan vi samtalade och sjöng. Helt enkelt underbart!



Obeslutsamhet...

...är det värsta jag vet. Att stå som en åsna mellan två hötappar.

Håller som bäst på att packa för att åka till Holy Land, bussen går om ett par timmar och jag kan inte bestämma mig huruvida datorn ska med eller ej. En vecka utan facebook, blogg och mail eller en vecka utan släp? Jag åker med en grupp ungdomar från Elimkyrkan i Örnsköldsvik och det kanske inte blir så mycket tid över för bloggande? Eller så blir det dråpliga historier att berätta från "fältet". Hu, vilka beslut att fatta!

Å andra sidan kan jag ta ett större lass bohag från Silwan om jag INTE tar med datorn och bär böcker i datorväskan istället... Och det kanske finns dator att låna på SCSC och hotellen?


Nåväl. Reseskildringarna får komma lite hackigt, men så här ser programmet ut:

Måndag (Idag): Ybuss från Örnsköldsvik (jag hoppar på i Docksta). Vi kommer vara framme på Arlanda 5.25 i morgon bitti. (GÄSP)

Tisdag: Landar 16.05 och åker till Tiberias. En båttur på Genesarets sjö i skymningen!

Onsdag: Nasareth och Maria bebådelsekyrka, synagogskyrkan och Nasareth Village. Sedan träff med min goda vän Annna!!! Yippie! På kvällen massor med "Holy Places" runt Genesarets sjö.

Torsdag: Buss söderut (kanske möter vi påven i Jordandalen!!!). Döda Havet och flyta lite, Wadi Kelt och titta på öknen, Assariyye och Lasarus grav. Så småningom kommer vi till Betlehem där vi sover.

Fredag: Betlehem; födelsekyrkan, herdarnas äng och Deheishe. Sedan till Jerusalem för att välkomna sabbaten vid Västmuren. Sabbatsmåltid med Isak.

Lördag: Gamla Stan i mindre grupper, procession i Holy Sepulchre (HEHE, Jag har ju gjort programmet), Gudstjänst och eventuellt midnattsliturgin (om vi inte är för trötta).

Söndag: En tur med Betselem och sedan vandring nerför Olivberget och alla Holy Places där. Bereaved families på kvällen.

Måndag: Al Aqsa i gryningen, sedan träffa en imam. På eftermiddagen fritid för reflektion, shopping eller egna utflyktsmål. På kvällen Ben Yehuda och Spagghettim! Yummie!

Tisdag: En vecka kommer att gå snabbt, efter förmiddagens utvärdering på SCSC far vi iväg till Ben Gurion och Sverige/Övik.

Onsdag: 4.40 på morgonen är vi hemma igen och jag ska försöka ta mig samman och jobba...


Ska packa nu. Ingen dator, men kanske går det att blogga med mobiltelefonen......?

Gert och Robert

(Fylking och Ashberg) är i krokarna! http://blogg.aftonbladet.se/29968/perma/1202912/ Med lämplig promenadtakt tycks de se det mesta mellan ystad och Haparanda. Här är de faktiskt hemma hos morsan, om de vridit kameran 2 grader åt höger hade morsans och mosters äppelträd kommit med på bild. Mosrans kusin Berndt hamnade på Robbans blogg.

Min moster Ewa försökte charma gubbsen, men tydligen hade de nybråkat om något för de bara dissade henne och traskade vidare, pratandes i varsinn mobiltelefon. Faktiskt met synd om dem, för en pratstund med moster är alltid trevligt.

Imorgon ska de knata in till Övik från Hörnett. Undra på att det kommer ta tid mellan Ystad och Haparanda... Eventuellt tar jag med kameran till stan imoron alltså.

Holding the key

En sömnlös natt som denna, endast hänvisad till vakna drömmar om Jerusalem. Eftersom jag inte kan sova inatt strögooglade jag lite på youtube och hittade detta klipp om Holy Sepulchre! Så trevligt att vara tillbaka och känna igen alla karaktärerna i filminslaget! Saknar bara dofterna och miramiyethét...


Torinsvepningen

Sådärja, nu är jag på svensk mark igen och kan börja summera intrycken från dessa två veckor. En oförglömlig händelse var när Abuna Shemoun och jag skulle gå på utställningen på Notre Dame och kolla upp 3D-Jesus och annat intressant från Turinsvepningen. När vi kom till Notre Dame var det nedsläckt i museet där och inte en kotte inom synhåll. Abunan traskade iväg för att kolla om någon kunde slå på lyset medan jag gick runt lite och kikade i halvmörkret på diverse planscher som informerade om turinsvepningens väg från Jerusalem till Turin. Jag gick upp en trappa och där hängde ett jätteporträtt av Jesus baserat från svepningen. En krypande känsla infann sig eftersom porträttet var tredimensionellt och ögonen liksom följde mig i lokalen. En trappa till hann jag gå upp och där mitt i rummet såg jag en siluett av en kropp under ett lakan i det dunkla ljuset. Hjälp, vad läskigt det plötsligt blev. Jag tassade tyst ut ifrån rummet och mötte Abuna Shemoun innanför entrén igen.




Abunan hade hittat en vaktmästare som tände belysningen och i prästens sällskap vågade jag mig då upp i det översta rummet. Väl framme vid kroppen var Abunan hur modig som helst och började ytterst försiktigt vika ner lakanet bit för bit. Det var en bronsavgjutning av Jesus enligt avtrycket från Tourinsvepningen! I pannan syntes spår från törnekronan och blod. Ur ena mungipan hade det runnit blod en bit och i handlederna syntes hålen efter spikarna. Hela kroppen var täckt av sår från piskningen och i sidan fanns mycket riktigt ett sår där Jesus enligt traditionen blev stucken med en lans.

Att vara med Abuna Shemoun bredvid det som kanske är en avgjutning i naturlig storlek av Jesus var en synnerligen märklig känsla! Den respekt med vilken han vek undan lakanet som låg över kroppen var påtaglig. Han pekade ut de olika såren och kommenterade tyst det hela undan för undan. Det var en sällsam upplevelse som jag sent kommer att glömma!



Länk till utställningen


Så ett youtubefynd:


St Marks & Holy Sepulchre

Idag blev det en heldag i Old City. Shopping och Hoummus till lunch, sedan besök i St Marks och lång pratstund med Father Shemoun. Hur trevligt som helst. Efteråt gick vi in i kyrkan en sväng och där blev det ett spännande möte med en grekisk Ortodox präst som kom förbi för att bjuda Abuna på en föreläsning på onsdag om Tourinsvepningen. Prästen brast ut i en spontanföreläsning om svepningen och hur den hade kommit till och fraktats runt innan den slutligen hamade i Tourin. Själv var prästen från Canada, men dialekten påminde lite grand om skotska. Plötsligt kändes det som vi hamat i "Life of Brian" eller nån "National Treasure" - film. Han berättade nämligen att miraklet när Jesus väcktes från det döda på något vis gjorde Jesus lysande som en röntgenlampa och avtrycker på svepningen därför blev både en perfekt negativfilm och samtidigt röntgenplåt av den uppståndne. Ojojoj. Stum av häpnad över det prästen sa ska sanna och jag därför imorgon bege oss tillsammans med Father Shemoun till Notre Dame är de ska ha en "Rikrig 3D bild" av Jesus.

Cliffhanger till imorgon M.A.O.

Efter detta omtumlande möte blev det så äntligen dags för resans enda procession i Holy Sepulchre. Bära stearinljus, traska efter kr och präst samt besöka graven och pussa på evangelieboken. Cirka 40 korstecken och ett antal Der Voghormia senare slår det emot mej hur mycket jag saknat denna procession! Nu dröjer det tre veckor innan jag går där igen, då med en grupp från Elim i Örnsköldsvik. Hoppas bara de komer uppskatta detta lika mycket som jag.

Jenin & Genocide

Åter har det blivit en händelserik dag. det har för vana att bli så här i Jerusalem. Kanske speciellt när man är här en begränsad tid och vill hinna pressa in så mycket som möjligt i programmet.

Det började med ett besök i Jenin och "The Freedom Theatre". En teater och kulturinstitution i hjärtat av Jenins flyktingläger. Rejält intressant var det att se hur man jobbar med teater som uttryckssätt och som ett alternativ till våldsam konflikt. Ungar är i behöv av kultu och fantsi istället för att ta till vapen.

Länk här till The Freedom Theatres hemsida.


The Freedom Theatre

På vägen tillbaka till Jerusalem passade vi på att njuta av det vackra landskapet. Nu på våren var allt grönt och fräsht, om ett tag lägger sig dammet och det blir en brunare ton i naturen. I Huwwara CP stannade vi och åt landets kanske billigaste falafel. Falafel och en burk Coca Cola för 5 shekel! Är det någon som slår det?


Huwwara Checkpoint

Väl hemma i jerusalem igen hann vi bara pusta ut i nån timme innan det var dags att sticka till jaffa Gate och lyssna på diverse föredrag om det armeniska folkmordet. Idag är det 94 år sedan det inleddes i Turkiet och 1,5 miljoner människor fick sätta livet till. Den ärkebiskop som en del spår kommer bli den nya patriarken i jerusalem avslutningstalade. Pompa och ståt och många bekanta...


Ärkebiskop Nourhan


Påsken är över

...och jag avslutade den oerhört traditionellt med att göra en pilgrimstatuering. Har funderat på det här ett par år och nu med Idas moraliska stöd blav det äntligen av! I Jaffa Gate såg jag några ur den stora syrianska gruppen från Södertälje som är här och kunde därför fråga några äldre kvinnor vart man får detta gjort. De eskorterade oss villigt till en shop som över påsken ordnat de bakre delarna av shopen till en tatuerarverkstad. Då en del pilgrimstatuerare endast kör med ETT motiv per säsong var jag lite nervös att jag inte skulle få välja. Men vl framme vid disken fick jag välja motiv helt fritt så det blev.... Ja, gissa! Ni som känner mig borde kunna klura ut vad jag lät hugga in i armen. Lite kul var det när de frågade på vilken arm jag ville ha det och jag sa: "Eh... well.... this maybe?" och sträckte fram vänster arm. -"With wich arm do you do the crossings?" frågade tatuerarmedhjälparen, och jag bytte då naturligtvis arm meddetsamma.



Pilgrimstatuering var något som förmodligen startade på medeltiden efter det att Europa blivit kristet. Då man inte hade blogg, facebook och kameror att föreviga (och skryta) om sin pilgrimsresa med så lät man tatuera in ett kors, en madonnabild eller helt enket "Jerusalem" + året man var här. De lite djärvare målade upp St Göran och draken eller någon annan stor ikon på armen.

Jag är mycket nöjd med min tatuering och kanske speciellt att jag gjorde den på första resan hit efter det att jag slutat jobba eller är med någon grupp. Min egen resa och mitt eget val med andra ord. Det gjorde inte speciellt ont, i alla fall inte i nivå som knäont eller höftont.

http://www.xtimeline.com/timeline/History-of-Tattoos/Pilgrim-tattoo-s-get-relegious-sanction

Så här kan det också se ut:

Blessings

Igår firade armenierna en trevlig ceremoni; The blessing of the four corners of the world. Detta firades utomhus på gården i St James i det armeniska kvarteret. Ida och jag var naturligtvis på plats.
Här är en film från en del av ceremonin när de tågar runt och sjunger:


Holy Fire!

Ida har en helt suvve redogörelse för hur det hela fölöpte på sin blogg. Läs och upplev! Här är en film som illustrerar storyn ytterligare:


Långfredag



Ida och jag utanför St Jame. Dressed for the occation...


St james och begravningsceremonin.

Fottvättsfilm


Tidigare inlägg Nyare inlägg