Hemtam
Nu är jag plötsligt inne på fjärde veckan som stiftsmedarbetare. Hur gick det till? På ett sätt känns det som jag kom igår. På ett annat sätt börjar jag nu känna mig hemtam på jobbet.
En stor skillnad mot Parkskolan är fikadisciplinen. På Park kunde jag - om jag hade en seg dag - börja fika vid niosnåret. Kvart över kommer de flesta för sin slurk kaffe och hal/tjugo i tio går det första gänget på sina lektioner medan man lugnt fikar vidare med de som då kommer från sina lektioner. Plötsligt var då klockan halv elva och man kunde förbereda sig för lunchen som är vid elvasnåret... På SK (Stiftskansliet) går man som trädd på ett snöre till kaffedrickandet halv tio och reser sig som en man två minuter i tio för att återgå till arbetet.
Säger bara WOW. För att bättre kunna inskolas i denna rutin har jag nu satt outlooken att plinga till när det är dags, vill ju inte få IG i fikakonst.
En stor skillnad mot Parkskolan är fikadisciplinen. På Park kunde jag - om jag hade en seg dag - börja fika vid niosnåret. Kvart över kommer de flesta för sin slurk kaffe och hal/tjugo i tio går det första gänget på sina lektioner medan man lugnt fikar vidare med de som då kommer från sina lektioner. Plötsligt var då klockan halv elva och man kunde förbereda sig för lunchen som är vid elvasnåret... På SK (Stiftskansliet) går man som trädd på ett snöre till kaffedrickandet halv tio och reser sig som en man två minuter i tio för att återgå till arbetet.
Säger bara WOW. För att bättre kunna inskolas i denna rutin har jag nu satt outlooken att plinga till när det är dags, vill ju inte få IG i fikakonst.
Biljetten bokad!
Yeah... Nu har nedräkningen startar till Påskfirande i Jerusalem. 30 mars-6 april! En veckas ledighet är inga problem på nya jobbet eftersom alla kyrkor är fullt upptagna att fira påsk här hemma. I Jerusalem ska ajg försöka gå på alla favoritställen och kanske några till. Det blir ett späckat program utan så mycket sömn, men det är det värt. There is no place like Jerusalem - speciellt när det gäller påskfirande!
Under väntetiden lyssnar jag på detta album från the Holy Sepulchre på Spotify: Chants From the Holyland- Bells of the Holy Land – CD 30 Bells Of The Holy Land
Nu börjar lunchrasten närma sig slutet och jag ska återvända till jobbet - håller på att sätta mig in i vad en biskopsvisitation är genom att läsa lite gamla protokoll. Faktiskt riktigt intressant! I höst ska jag få följa med på två visitationer, ser mycket fram emot det!
Under väntetiden lyssnar jag på detta album från the Holy Sepulchre på Spotify: Chants From the Holyland- Bells of the Holy Land – CD 30 Bells Of The Holy Land
Nu börjar lunchrasten närma sig slutet och jag ska återvända till jobbet - håller på att sätta mig in i vad en biskopsvisitation är genom att läsa lite gamla protokoll. Faktiskt riktigt intressant! I höst ska jag få följa med på två visitationer, ser mycket fram emot det!
Skog!
Efter den här veckan som gått kan jag konstatera att det finns mycket skog i Norrland!
I mitt jobb kommer jag att resa en hel del. Häromdagen blev det dags för en första visit i Strömsund. Tre timmars körning sedan ett möte på tre timmar, sedan hem igen på tre timmar. Det kändes långt, men också mycket roligt att äntligen få koll på Norrlands inland. Jag hittar riktigt bra längs E4-an mellan Stockholm och Övik, medan inlandet är som en gigantisk vit fläck på min mentala karta. Nu börjar jag kunna placera in ställen som Edsele, Sollefteå, Östersund, Åre och Strömsund på en blank karta. Jag längtar till våren och ytterligare resor, och hoppas det kommer att funka att kombinera resorna med lite fotograferande i fjällen! Ska ta med kameran så den finns i bilen när motiven dyker upp...
Visa större karta
Tänk till exempel när det blir dags att besöka den mest avlägsna kyrkan i stiftet, Ankarede! Snacka om fototillfällen! Funderar på att fira midsommar där, har hört att det är en höjdare!
På jobbet börjar jag bli lite varm i kläderna, eller åtminstone lite ljummen. Jag är inte längre som tappad bakom en vagn. I Strömsund fick jag frågan om vilka visioner JAG har i det nya jobbet - blev lite ställd då jag är fullt upptagen av att fårsöka greppa läget och utgångspunkten, men känner hur jag går igång på att börja fundera i de banorna.
I mitt jobb kommer jag att resa en hel del. Häromdagen blev det dags för en första visit i Strömsund. Tre timmars körning sedan ett möte på tre timmar, sedan hem igen på tre timmar. Det kändes långt, men också mycket roligt att äntligen få koll på Norrlands inland. Jag hittar riktigt bra längs E4-an mellan Stockholm och Övik, medan inlandet är som en gigantisk vit fläck på min mentala karta. Nu börjar jag kunna placera in ställen som Edsele, Sollefteå, Östersund, Åre och Strömsund på en blank karta. Jag längtar till våren och ytterligare resor, och hoppas det kommer att funka att kombinera resorna med lite fotograferande i fjällen! Ska ta med kameran så den finns i bilen när motiven dyker upp...
Visa större karta
Tänk till exempel när det blir dags att besöka den mest avlägsna kyrkan i stiftet, Ankarede! Snacka om fototillfällen! Funderar på att fira midsommar där, har hört att det är en höjdare!
På jobbet börjar jag bli lite varm i kläderna, eller åtminstone lite ljummen. Jag är inte längre som tappad bakom en vagn. I Strömsund fick jag frågan om vilka visioner JAG har i det nya jobbet - blev lite ställd då jag är fullt upptagen av att fårsöka greppa läget och utgångspunkten, men känner hur jag går igång på att börja fundera i de banorna.
Puuuuuuuhhhhhhhh.....
Så har mitt nya liv startat. Jag gick i måndags från att vara 100% sjukskriven till att jobba 100%, dessutom på nytt jobb i ny stad! I det stora hela går det riktigt bra, men jag är som en klubbad säl frampå eftermiddagen. Den här första veckan handlar det om att sätta sig in i hur arbetsplatsen fungerar till att få struktur i datorn (kalender, kontakter, mail... osv).
En riktigt trevlig start blev det idag på morgonen då vi på arbetstid går på morgonmässa klockan åtta i domkyrkan. Jag hade kört från Docksta och var ganska trött när jag väl satt i kyrkbänken, men mässan var kanon och jag kände mig riktigt pigg och fylld av energi långt in på dagen. När jag går på mässa i Jerusalem brukar jag som bekant "gå igång på" det visuella i liturgin, ljusen, rökelsen, processionerna osv. Jag kan se en fördel av att inte kunna förstå språken (armeniska, syrianska, grekiska, amhari, arabiska...), det har hjälp mig i koncentrationen på något sätt. Nu idag var det på Svenska och det var riktigt trevligt att plötsligt få höra de välkända orden på mitt eget språk!
Härnösands domkyrka från mitt arbetsrum.
En riktigt trevlig start blev det idag på morgonen då vi på arbetstid går på morgonmässa klockan åtta i domkyrkan. Jag hade kört från Docksta och var ganska trött när jag väl satt i kyrkbänken, men mässan var kanon och jag kände mig riktigt pigg och fylld av energi långt in på dagen. När jag går på mässa i Jerusalem brukar jag som bekant "gå igång på" det visuella i liturgin, ljusen, rökelsen, processionerna osv. Jag kan se en fördel av att inte kunna förstå språken (armeniska, syrianska, grekiska, amhari, arabiska...), det har hjälp mig i koncentrationen på något sätt. Nu idag var det på Svenska och det var riktigt trevligt att plötsligt få höra de välkända orden på mitt eget språk!
Härnösands domkyrka från mitt arbetsrum.
Sankt Hieronymus
Utanför ingången till den katolska delen av födelsekyrkan står St Hieronymus staty. Han är känd för att ha översatt bibeln från hebreiska och grekiska till latin. Denna latinska översättning heter Vulgata.
Jag ahr hört av någon att döskallen som ligger vid hans fötter var en slags motivator - det gällde att jobba på med bibelöversättningen innan döden skulle ta honom ifrån detta viktiga arbete!
Numera kan man besöka St Hieronymus religer i Rom, i basilikan Santa Maria Maggiore.
Vad har jag gjort?
Ibland händer det att jag funderar på varför jag inte kan vara bara NÖJD?
Jag har inget dåligt jobb på Parkskolan som lärare i synnerligen intressanta ämnen (religion, psykologi, filosofi, livskunskap, människan-socialt-och-kulturellt, internationalisering). Kollegorna är de allra bästa tänkbara och för det mesta har/får vi fina elever i samhällstrean.
(Jag säger inget om skolledningen. Det blir bäst så.)
Så ändå går jag runt och surar och närker tecknen i mig själv att jag egentligen vill vara någon helt annan stans. Söker jobb. Blir intervjuad. 69 sökande. Blir uppgiven. Blir intervjuad igen. Två kvar. En vecka går... sedan. BING-BING-BING-JACKPOT!
Har fått nytt jobb! Nystart mitt i livet och ny energi rinner till. Glädje och jubel! Nedräkning till jobbstart...
VEMOD!?!? Vad är det jag gjort? Ska jag verkligen lämna mitt fina skrivbord, toppenkollegorna och de mysiga samhällstreorna. Ska jag, "superpedagogen av Guds nåde", inte längre vara lärare???
Något nytt står för dörren. Det blir inte Jerusalem den här gången, bara en kortare flytt till Härnösand. Nytt jobb, nya kollegor, ny arbetsplats och ny bostad. Jag går som i väntans tiden och bara längtar till att få sätta igång. Men ändå. Ett sting av vemod finns där.
Jag har inget dåligt jobb på Parkskolan som lärare i synnerligen intressanta ämnen (religion, psykologi, filosofi, livskunskap, människan-socialt-och-kulturellt, internationalisering). Kollegorna är de allra bästa tänkbara och för det mesta har/får vi fina elever i samhällstrean.
(Jag säger inget om skolledningen. Det blir bäst så.)
Så ändå går jag runt och surar och närker tecknen i mig själv att jag egentligen vill vara någon helt annan stans. Söker jobb. Blir intervjuad. 69 sökande. Blir uppgiven. Blir intervjuad igen. Två kvar. En vecka går... sedan. BING-BING-BING-JACKPOT!
Har fått nytt jobb! Nystart mitt i livet och ny energi rinner till. Glädje och jubel! Nedräkning till jobbstart...
VEMOD!?!? Vad är det jag gjort? Ska jag verkligen lämna mitt fina skrivbord, toppenkollegorna och de mysiga samhällstreorna. Ska jag, "superpedagogen av Guds nåde", inte längre vara lärare???
Något nytt står för dörren. Det blir inte Jerusalem den här gången, bara en kortare flytt till Härnösand. Nytt jobb, nya kollegor, ny arbetsplats och ny bostad. Jag går som i väntans tiden och bara längtar till att få sätta igång. Men ändå. Ett sting av vemod finns där.
Grå måndag...
De säger på TV att det bara varit 14 soltimmar i november! Hu!!! Jag lider och längtar efter solen och värmen i Jerusalem. Men att krypa upp i soffan och mysa är inte heller fel. Här kommer ett favorityoutubeklipp som morbror Per skickat, snacka om att MYSA!
Tisdagsrema; RUND
HIttade en kul blogg för ett tag sedan - en fotoblogg där läsarna skriver en blogg och länkar till tisdagstemabloggen. Varje tisdag är det ett nytt tema för veckan och idag är temat "Rund". Tänkte jag skulle testa detta, här kommer mitt bidrag:
Runt torn i Tel Aviv:
Runt torn i Tel Aviv:
Bas!
Gjorde ett youtubefynd när jag letade ortodox julmusik. Vad sägs om dessa basar? Imponerande! Lyssna!!!
BNP
Ibland kan jag fastna i Gapminder, ett genialiskt program som grafiskt visar statistik för olika länder. Man kan kika på en historisk utveckling genom att klicka på "play" och följa ett visst samband av data över tid. Sällan är väl statistik så översiktligt, begripligt och kul!
Kika på det här exemplet, BNP per capita och livslängd över tid. Jag har valt att ta med Sverige, Israel och VB/GR. Här ser man hur drastiskt 2000-intifadan påverkar ekonomin i VB/GR.
http://graphs.gapminder.org/world/#$majorMode=chart$is;shi=t;ly=2003;lb=f;il=t;fs=11;al=30;stl=t;st=t;nsl=t;se=t$wst;tts=C$ts;sp=6;ti=2007$zpv;v=0$inc_x;mmid=XCOORDS;iid=phAwcNAVuyj1jiMAkmq1iMg;by=ind$inc_y;mmid=YCOORDS;iid=phAwcNAVuyj2tPLxKvvnNPA;by=ind$inc_s;uniValue=8.21;iid=phAwcNAVuyj0XOoBL%5Fn5tAQ;by=ind$inc_c;uniValue=255;gid=CATID0;by=grp$map_x;scale=log;dataMin=194;dataMax=96846$map_y;scale=lin;dataMin=23;dataMax=86$map_s;sma=49;smi=2.65$cd;bd=0$inds=i107_t001952,,,,;i246_t001952,,,,;i217_t001800,,,,
Klicka på "Play" så får figuren liv!
Point of wiew
Att begripa sig på The Holy Land kan vara mycket svårt. Ett sätt jag har kommit på funkar för mig är att lägga som en mosaik med olika åsikter. Sida vid sida samlar jag åsikter eller företeelser. Jag behöver inte nödvändligt hålla med om allt, då vore jag nog gravt schizofren eftersom de olika bitarna ofta går stick i stäv med varandra.
Men bilden blir rikare och sannare om jag låter dem ligga där så jag kan betrakta dem. Här är en knepig bit, ultraortodoxa antisionistiska judar som är emot staten Israel av religiösa skäl:
Men bilden blir rikare och sannare om jag låter dem ligga där så jag kan betrakta dem. Här är en knepig bit, ultraortodoxa antisionistiska judar som är emot staten Israel av religiösa skäl:
Bilder
Jag sitter och går igenom bilder från the Holy Land och hittar ett och annat guldkorn. Tydligen tycker fler än jag att bilderna är bra för nu har jag dels krängt några av bilderna och dels blivit inbjuden att ha en fotoutställning i Gulbenkian-biblioteket nästa år under den årliga konferensen där! Faktiskt blir jag lite mallig över detta då jag är 100% självlärd. Tänkte bjuda på lnågra bilder här, kommentera gärna!
Här är en av mina favoriter i Jerusalem, Father Shemoun från St Marks kloster. Här står han utanför the Holy Sepulchre i Jerusalem.
Å, vad jag saknar St Marks och St James! Frånsett själva the Holy Sepulchre är det dessa kyrkor jag saknar mest!
Bloggpaus
Möjligen har du märkt att det inte har varit några nya inlägg på jättelänge här. Jag har så smått börjat rota mig i Sverige igen och har inte varit i Jerusalem sedan i somras.
Jag håller dock kontakten med The Holy Land genom vänner och bekanta och planerar resa ner till jul, påsk och till sommaren igen.
I inläggen her jag sett en del kontaktförsök som jag tyvärr inte uppmärksammat. Vill någon nå mej för restips mm så finns jag på Facebook, sök upp mej där! Wålsten är efternamnet och jag håller till i Västernorrland.
_____________________
Därmed inte sagt att bloggen nu är begravd. Rätt som det är kommer den igång igen. För Jerusalem och The Holy Land upphör nog aldrig att fashinera mig. 
Krympande antal...
I Det Heliga Landet krymper den kristna populationen. Sociala, politiska och ekonomiska skäl gör att många emigrerar. Detta youtubefynd beskriver hur detta leder till ekumenik på vissa håll trots de spänningar (tex sammanbrakningar i Holy Sepulchre) som ibland tyvärr inträffar. Trots olikheterna är kyrkorna del i den universella kyrkan!
När påven var på besök (8-15 maj) var hans budskap till de kristna att stanna kvar och fortsätta vara del i de levande församlingarna som fortfarande finns kvar.
http://www.youtube.com/watch?v=ptUWUAOILu8
När påven var på besök (8-15 maj) var hans budskap till de kristna att stanna kvar och fortsätta vara del i de levande församlingarna som fortfarande finns kvar.
http://www.youtube.com/watch?v=ptUWUAOILu8
Gul Asfalt אספלט צהוב
Kan inte sova. Har ont i höft och knä. Tänkte jag skulle fördriva natten med att se ikapp mig på några videofilmer som jag köpte på Ben Gurion på sista resan till Holy Land för några veckor sedan. Ett tips är att besöka video- och musikaffären på Ben G´s taxfree och där fråga killarna som jobbar om tips på bra filmer. Det har inte slagit fel någon gång hittills. Kanske den här gången. Men å andra sidan är jag nu efter "Gul asfalt" ganska illamående och det är kanske ett tecken på bra film. Sån film som skakar om och berör...
Gul Asfalt består av tre kortfilmer om beduiner i Juda öken / Södra Västbanken.
Den första filmen heter "Black Spot"
I öppningsscenen får man se hur en tankbil kommer dundrande i hög hastighet nerför en backe och runt en kurva. Tankbilen körs av två israeler. De kör på en liten pojke som kommer gåendes på vägen med sin åsna. Otäckt. Det som är ännu otäckare är att när männen konstaterat att pojken är död så skyndar de att lägga honom i diket och sedan skynda sig därifrån. Liksom inga känslor att de kört på en människa. Kanske jag själv skulle handla på samma sätt om jag kört på ett rådjur? Men till och med ett överkört rådjur skulle få mig att ta till lipen... Här är det utan känslor som männen sätter sig i tankbilen för att köra därifrån. Bilen startar inte och israelerna börjar få lätt panik, speciellt som några beduinmän kommer springande. Skjuta eller inte skjuta? En av karlarna har en pistol i byxlimningen... Den ena mannen viskar något till sin kollega. kollegan går och skruvar av ett av reservdäcken och ger till bduinerna. Beduinerna tycks nöja sig med ersättningen och avlägsnar sig. HU och FY VALE! Den enda som visar känslor för ett barna har blivit överkörd är pojkens mor som sätter sig och gråter. Jag blev så illa berörd över denna känslokyla. Dessutom finns det ingen god eller ond sida. Alla är usla. Usla israeler och usla beduiner...
Den andra filmen är "Here is not there"
Hur en beduinkvinna vill lämna sin man med sina döttrar. Hon nekas att lämna familjen, de äldsta männen som verkar bestämma allt säger ifrån. Hon flyr och jagas i öknen. Det visar sig att hon är en blond tyska som gift in sig i en beduinklan. Hinns till slut ifatt och blir tillbakatvingad. Gör en fålla till fåren (och sig själv). I slutscenen gör hon ett nytt flyktförsök. STEREOTYPISERANDE och DEMONISERANDE! Håhåjaja, det sägs på Wikipedia att filmen är "Based on a true story" och att filmen tagit sju år att skapa. Jag blir bara än mer irriterad. Kan tänka mig att många som ser filmen blir skrämda för livet för de "superfarliga och stockkonservativa beduinerna", en sanning som trumfas in i den tredje och sista kortfilmen;
Red Roofs
Den här filmen är helt gräslig. Hur beduinarbetare som jobbar på en bosättning lever. En gift beduinkvinna har en affär med en gift bosättarman. Hon upptäcks och blir svårt misshandlad av beduinerna. Bosättarmannen hör sin hund skälla och går ut för att titta. Kvinnan som är helt sönderslagen ber honom om hjälp. Han hade tydligen lovat henne en massa... Han kör iväg henne, ber en beduinman som också jobbar för honom att skjuta henne. osv... osv... Detta var den längsta av de tre filmerna och även den känns som den första filmen; bara skurkar. Ingen är god.
http://en.wikipedia.org/wiki/Yellow_Asphalt
Jag har filmen här i Docksta om någon vill låna den. Det kommer dröja mycket länge innan jag ser om den! Har du sett filmen och tycker något om den så skriv gärna en kommentar! Kanske jag totalt har missat något?!?!
Gul Asfalt består av tre kortfilmer om beduiner i Juda öken / Södra Västbanken.
Den första filmen heter "Black Spot"
I öppningsscenen får man se hur en tankbil kommer dundrande i hög hastighet nerför en backe och runt en kurva. Tankbilen körs av två israeler. De kör på en liten pojke som kommer gåendes på vägen med sin åsna. Otäckt. Det som är ännu otäckare är att när männen konstaterat att pojken är död så skyndar de att lägga honom i diket och sedan skynda sig därifrån. Liksom inga känslor att de kört på en människa. Kanske jag själv skulle handla på samma sätt om jag kört på ett rådjur? Men till och med ett överkört rådjur skulle få mig att ta till lipen... Här är det utan känslor som männen sätter sig i tankbilen för att köra därifrån. Bilen startar inte och israelerna börjar få lätt panik, speciellt som några beduinmän kommer springande. Skjuta eller inte skjuta? En av karlarna har en pistol i byxlimningen... Den ena mannen viskar något till sin kollega. kollegan går och skruvar av ett av reservdäcken och ger till bduinerna. Beduinerna tycks nöja sig med ersättningen och avlägsnar sig. HU och FY VALE! Den enda som visar känslor för ett barna har blivit överkörd är pojkens mor som sätter sig och gråter. Jag blev så illa berörd över denna känslokyla. Dessutom finns det ingen god eller ond sida. Alla är usla. Usla israeler och usla beduiner...
Den andra filmen är "Here is not there"
Hur en beduinkvinna vill lämna sin man med sina döttrar. Hon nekas att lämna familjen, de äldsta männen som verkar bestämma allt säger ifrån. Hon flyr och jagas i öknen. Det visar sig att hon är en blond tyska som gift in sig i en beduinklan. Hinns till slut ifatt och blir tillbakatvingad. Gör en fålla till fåren (och sig själv). I slutscenen gör hon ett nytt flyktförsök. STEREOTYPISERANDE och DEMONISERANDE! Håhåjaja, det sägs på Wikipedia att filmen är "Based on a true story" och att filmen tagit sju år att skapa. Jag blir bara än mer irriterad. Kan tänka mig att många som ser filmen blir skrämda för livet för de "superfarliga och stockkonservativa beduinerna", en sanning som trumfas in i den tredje och sista kortfilmen;
Red Roofs
Den här filmen är helt gräslig. Hur beduinarbetare som jobbar på en bosättning lever. En gift beduinkvinna har en affär med en gift bosättarman. Hon upptäcks och blir svårt misshandlad av beduinerna. Bosättarmannen hör sin hund skälla och går ut för att titta. Kvinnan som är helt sönderslagen ber honom om hjälp. Han hade tydligen lovat henne en massa... Han kör iväg henne, ber en beduinman som också jobbar för honom att skjuta henne. osv... osv... Detta var den längsta av de tre filmerna och även den känns som den första filmen; bara skurkar. Ingen är god.
http://en.wikipedia.org/wiki/Yellow_Asphalt
Jag har filmen här i Docksta om någon vill låna den. Det kommer dröja mycket länge innan jag ser om den! Har du sett filmen och tycker något om den så skriv gärna en kommentar! Kanske jag totalt har missat något?!?!
Tempelinstitutet
I det judiska kvarteret ligger ett fashinerande ställe som jag besökte första gången för en knapp vecka sedan. Det var The Temple Institute. Institutets fokusområde är allt möjligt som har med templet i Jerusalem att göra. Man har lusläst moseböckerna om hur templet såg ut och användes. I lokalerna finns modeller, prylar och bilder som beskriver detta.
So far so good.
Nu är det inte bara bakåt i historien man blickar, tempelinstitutets dröm är att det åter ska byggas ett tempel på tempelberget i Jerusalem. Alltså precis där Klippdomen står.
Man har förberett det mesta för att det ska kunna hända. Jättemenoror i guld, förgyllda skådebrödshållare, prästernas dräkter (färgade på traditionellt vis), skålar, lottdragningsgrej för de två getterna, treudd att röra i offerbrasan med så allt ska förbrännas ordentligt, askskyfflar, örter.... osv....
Man saknar fortfarande den röda kvigan vars blod ska offras. Här sätter man tilltro till genetik och kloning.
Man fick inte ta kort inne på institutet, men på youtube finns rikligt med filmer som beskriver stället:
Hur intressant detta instutut än är har jag två stora invändningar.
För det första, Klippdomen... Hallå??? Ska man riva den då är det tänkt? Jag menar, bygg gärna ett prakttempel, men kanske inte just DÄR? Nu måste man gilla läget och inse att platsen är upptagen. Ska man riskera världsfreden för Guds boning? Vad är det för en gud i så fall?
För det andra, djuroffer?!?! Är det verkligen tänkt att man inom judendomen ska börja med detta igen? Ganska äckligt faktiskt! Judendomen har ju utvecklats en hel del på tvåtusen år!
Några länkar för den som vill veta mer:
Landet annorlunda
Ibland känns det som att THL (The Holy Land) verkligen är Landet Annorlunda. Häromdagen på Mt Zion Hotel, på väg till poolen, tog jag denna bild:
Det var i lördags och sabbatshissen var igång. En sabbatshiss är en helt vanlig hiss som är programmerad att åka upp och ner och stanna på varje våning. Detta för att den religiöse hotellgästen ska kunna njuta av bekvämligheten av att åka hiss men inte behöva utföra arbete då det som bekant råder arbetsförbud på sabbaten.
Jag tycker det är bra med arbetsförbud på vilodagen. En dag i veckan är det skönt och behövligt att stanna upp och ta det lugnt. Men sabbatshiss....?
Jag klev in i den normala hissen bredvid och tryckte på en knapp som skulle föra mig ner till poolen. Knapptryckningen är arbete, men lördag är inte min vilodag och även om det vore min vilodag och jag verkligen skulle helga mina vilodagar så kan jag ändå trycka på knappar hur mycket jag än vilar. Gå i trapporna skulle jag nog definiera som arbete. Men det är jag det...
Efter en stunds badande kände både Jessica och jag att det började vara dags för kaffe. OJ, vad sugna vi blev på hotellets goda cappuccino. Naturligtvis har vi koll på att man inte får kaffe vid poolbaren eftersom de serverar hamburgare. Vi tog hissen upp till foajen och gick till den baren istället. NOPE; "Idag har vi bara filterkaffe eftersom det är shabbat", fick vi höra. OKEY, nu gick jag igång och började fundera på skillnaden mellan capuccino och filterkaffe ur judisk synvinkel. Det var klurigt. Kaffe som kaffe, och jag tror inte det har med skummet att göra. Man måste ju ha en kaffebryggare igång för att få till vanligt kaffe (=el, knappar....). Kanhända man kan starta kaffebryggaren innan shabbat och sedan hälla på vatten och få kaffe utan att det blir arbete... Men att tillverka en cappuccino låter och fräser och det är moment som är arbete....?
En kul grej i det hela är att killen i baren är palestinier (muslim eller kristen). Han kan sålunda arbeta. Jag är som bekant kristen och jag har inte heller några betänkligheter att arbeta. Varför denna uteblivna cappuccino då....?
Många frågor hopade sig och när shabbat så var över kunde jag reda ut det hela med Anna.
Mycket riktigt var filterkaffe OK för vattnet redan är varmt, det kan man rigga innan shabbat börjar. I princip skulle barkillen kunna sno ihop en cappuccino och jag skulle kunna beställa den utan att nån av oss bryter mot shabbatreglerna. MEN, vad händer om tex kunden efter mig är jude och jag, barkillen, och hotellet då LURAR honom att bryta sina regler. Hotellet vill ju framstå som ett gott hotell att bo på även för religiösa judar så det kunde leda till dåligt rykte!
När jag satt och försökte få ner det blaskiga filterkaffet kom jag på ytterligare en aspekt: På samma sätt som cappuccinotillverkning bryter mot shabbatsregler så bryter faktiskt momentet att betala för kaffet mot shabbatsreglerna! Hur tänker man här???
Jag trivs i Landet Annorlunda! Jag minns den besvikelse jag kände den där gången jag hade åkt på semester till Cypern och menyerna var på svenska! Jag vill känna att jag är utomlands när jag reser! Jag vill lära mig nya grejer och till slut känna tillfredsställelsen när jag börjar förstå och kunna navigera i ett främmande land!
Men ändå... Häromdagen var det nya oroligheter vid Mamilla Parkingplace. Kommunen har öppnat en parkeringsplats nära Old City, och den är öppen på Shabbat. "Det uppmuntrar judar att dels åka bil (=arbete) och att betala p-biljett (Arbete)!" De religiösa judarna blir frustrerade och ber, bränner sopor och protesterar högljutt.
Jag funderar på detta med tolerans. I skolan undervisar jag de sekulariserade svenska eleverna i religion. Syftet med religionsundervisningen är att man ska öka sin tolerans gentemot det främmande och de som inte delar den egna världsbilden.
Skulle det behövas "sekularisering" på schemat för de religiösa? Skulle det fungera?? Skulle toleransen öka gentemot de som tänker på andra sätt? Jag är mycket skeptisk, men skulle nog tänka mig att vara lärare i detta i tex Mea Shearim. Bara för att få höra diskussionerna som skulle utbryta i klassrummet...
Det var i lördags och sabbatshissen var igång. En sabbatshiss är en helt vanlig hiss som är programmerad att åka upp och ner och stanna på varje våning. Detta för att den religiöse hotellgästen ska kunna njuta av bekvämligheten av att åka hiss men inte behöva utföra arbete då det som bekant råder arbetsförbud på sabbaten.
Jag tycker det är bra med arbetsförbud på vilodagen. En dag i veckan är det skönt och behövligt att stanna upp och ta det lugnt. Men sabbatshiss....?
Jag klev in i den normala hissen bredvid och tryckte på en knapp som skulle föra mig ner till poolen. Knapptryckningen är arbete, men lördag är inte min vilodag och även om det vore min vilodag och jag verkligen skulle helga mina vilodagar så kan jag ändå trycka på knappar hur mycket jag än vilar. Gå i trapporna skulle jag nog definiera som arbete. Men det är jag det...
Efter en stunds badande kände både Jessica och jag att det började vara dags för kaffe. OJ, vad sugna vi blev på hotellets goda cappuccino. Naturligtvis har vi koll på att man inte får kaffe vid poolbaren eftersom de serverar hamburgare. Vi tog hissen upp till foajen och gick till den baren istället. NOPE; "Idag har vi bara filterkaffe eftersom det är shabbat", fick vi höra. OKEY, nu gick jag igång och började fundera på skillnaden mellan capuccino och filterkaffe ur judisk synvinkel. Det var klurigt. Kaffe som kaffe, och jag tror inte det har med skummet att göra. Man måste ju ha en kaffebryggare igång för att få till vanligt kaffe (=el, knappar....). Kanhända man kan starta kaffebryggaren innan shabbat och sedan hälla på vatten och få kaffe utan att det blir arbete... Men att tillverka en cappuccino låter och fräser och det är moment som är arbete....?
En kul grej i det hela är att killen i baren är palestinier (muslim eller kristen). Han kan sålunda arbeta. Jag är som bekant kristen och jag har inte heller några betänkligheter att arbeta. Varför denna uteblivna cappuccino då....?
Många frågor hopade sig och när shabbat så var över kunde jag reda ut det hela med Anna.
Mycket riktigt var filterkaffe OK för vattnet redan är varmt, det kan man rigga innan shabbat börjar. I princip skulle barkillen kunna sno ihop en cappuccino och jag skulle kunna beställa den utan att nån av oss bryter mot shabbatreglerna. MEN, vad händer om tex kunden efter mig är jude och jag, barkillen, och hotellet då LURAR honom att bryta sina regler. Hotellet vill ju framstå som ett gott hotell att bo på även för religiösa judar så det kunde leda till dåligt rykte!
När jag satt och försökte få ner det blaskiga filterkaffet kom jag på ytterligare en aspekt: På samma sätt som cappuccinotillverkning bryter mot shabbatsregler så bryter faktiskt momentet att betala för kaffet mot shabbatsreglerna! Hur tänker man här???
Jag trivs i Landet Annorlunda! Jag minns den besvikelse jag kände den där gången jag hade åkt på semester till Cypern och menyerna var på svenska! Jag vill känna att jag är utomlands när jag reser! Jag vill lära mig nya grejer och till slut känna tillfredsställelsen när jag börjar förstå och kunna navigera i ett främmande land!
Men ändå... Häromdagen var det nya oroligheter vid Mamilla Parkingplace. Kommunen har öppnat en parkeringsplats nära Old City, och den är öppen på Shabbat. "Det uppmuntrar judar att dels åka bil (=arbete) och att betala p-biljett (Arbete)!" De religiösa judarna blir frustrerade och ber, bränner sopor och protesterar högljutt.
Jag funderar på detta med tolerans. I skolan undervisar jag de sekulariserade svenska eleverna i religion. Syftet med religionsundervisningen är att man ska öka sin tolerans gentemot det främmande och de som inte delar den egna världsbilden.
Skulle det behövas "sekularisering" på schemat för de religiösa? Skulle det fungera?? Skulle toleransen öka gentemot de som tänker på andra sätt? Jag är mycket skeptisk, men skulle nog tänka mig att vara lärare i detta i tex Mea Shearim. Bara för att få höra diskussionerna som skulle utbryta i klassrummet...
Barnhem
Idag var jag och min kompis jessica och besökte The holy Family Orphanage i Betlehem. OJ. det var verkligen ett intressant och jobbigt besök! En katolsk nunna som är till åren driver barnhemmet tillsammans med frivilligkrafter och en liten personalstyrka.
Jag slås över hur rent och fräscht det är och vad barnen verkligen älskas av personalen. Sånt märks på blickar och de sätt de interagerar med varandra. Men vilka människoöden man får höra.
En flicka hittades i en sopcontainer på landsbygden, väl gömd i soporna. Tack vare en hemlös som rotade efter något ätbart i soporna hittades hon och togs om hand. Kraftigt undernärd och med otäcka bett i ansiktet av insekter och råttor. Hon kommer att klara sig men utan familjetillhörighet och små utsikter att kunna hitta en familj som kan adoptera henne.
En annan flicka hittades mitt på en gata i ett bylte. Hon kunde tas om hand av barnhemmet, men efter ett par veckor var det någon som identifierade en bil som tidigare lämnat henne på gatan och modern kunde spåras. På grund av att modern identifierades blev hon då dödad på grund av att hon fött ett barn utom äktenskapet.
En flicka som satt i en spjälsäng såg lite slö ut. Hon hade fått skador redan som foster för att hennes mor försökt framkalla missfall.
En liten pojke med Downs syndrom satt på golvet och lekte för sig själv. Han hade förmodligen lämnats in då han hade just Downs syndrom. Men oj, vad go han var!
I ett rum låg åtta riktigt små barn som av olika anledningar var oönskade av sina föräldrar. Mitt hjärta höll på att brista. Ett par av dessa barn var vakna och var så kontaktsökande! Där kände jag att jag började önsak att jag skulle kunna adoptera!
Bilder från barnhemmet som jag hittade på nätet:
http://www.jadili.com/HolyFamily/index.html
Jag slås över hur rent och fräscht det är och vad barnen verkligen älskas av personalen. Sånt märks på blickar och de sätt de interagerar med varandra. Men vilka människoöden man får höra.
En flicka hittades i en sopcontainer på landsbygden, väl gömd i soporna. Tack vare en hemlös som rotade efter något ätbart i soporna hittades hon och togs om hand. Kraftigt undernärd och med otäcka bett i ansiktet av insekter och råttor. Hon kommer att klara sig men utan familjetillhörighet och små utsikter att kunna hitta en familj som kan adoptera henne.
En annan flicka hittades mitt på en gata i ett bylte. Hon kunde tas om hand av barnhemmet, men efter ett par veckor var det någon som identifierade en bil som tidigare lämnat henne på gatan och modern kunde spåras. På grund av att modern identifierades blev hon då dödad på grund av att hon fött ett barn utom äktenskapet.
En flicka som satt i en spjälsäng såg lite slö ut. Hon hade fått skador redan som foster för att hennes mor försökt framkalla missfall.
En liten pojke med Downs syndrom satt på golvet och lekte för sig själv. Han hade förmodligen lämnats in då han hade just Downs syndrom. Men oj, vad go han var!
I ett rum låg åtta riktigt små barn som av olika anledningar var oönskade av sina föräldrar. Mitt hjärta höll på att brista. Ett par av dessa barn var vakna och var så kontaktsökande! Där kände jag att jag började önsak att jag skulle kunna adoptera!
Bilder från barnhemmet som jag hittade på nätet:
http://www.jadili.com/HolyFamily/index.html
Utsikt
Så här kan den se ut, muren eller säkerhetsbarriären. Bilden är tagen syd-sydöst från himmelsfärdskyrkan. De närmsta husen är Ras-el-Amous och Shayyah. På andra sidan har Abu Dis hamnat och Assariyye. På kullarna i fjärran ser man Beit Sahour.
Att försvara ett land är en sak, men när det sabbar kommunikationen mellan dessa olika palestinska områden...? Tänker man ens på det när man bygger muren? ...eller ännu värre, är det just det man tänker på?
En ökendag!
Denna dag blev en riktig ökendag. i dubbel bemärkelse. Det började med ett helt onödigt gräl med en god vän över en struntsak. Sedan gick jag och var lite nedstämd mest hela dagen över den kontroversen. På kvällen blev det en tur med vännen till den riktiga öknen och vi pratade ut. Skönt, så skönt!
Liten egobild. Jag är sällan fotogenic, men den här är väl inte så dum...
Dagens höjdpunkt var ett möte med en amerikansk kvinna som gått med i armenisk-apostoliska kyrkan (hon var tidigare presbyterian). Hon kunde ingående berätta om konverteringssamtal, dop, oljesmörjelse och första nattvarden i St James. Jag lyssnade och registrerade. Of course pepprade jag henne med en rad frågor. SÅ spännande att höra om hennes väg till armeniska kyrkan (som inte nämvärt skiljer sig från min egen, fastän jag ligger en del steg efter).
Liten egobild. Jag är sällan fotogenic, men den här är väl inte så dum...
Dagens höjdpunkt var ett möte med en amerikansk kvinna som gått med i armenisk-apostoliska kyrkan (hon var tidigare presbyterian). Hon kunde ingående berätta om konverteringssamtal, dop, oljesmörjelse och första nattvarden i St James. Jag lyssnade och registrerade. Of course pepprade jag henne med en rad frågor. SÅ spännande att höra om hennes väg till armeniska kyrkan (som inte nämvärt skiljer sig från min egen, fastän jag ligger en del steg efter).